Kartläggning av avskiljningar och fysiska ingripanden ska göra oss bättre i riskfyllda lägen

Sedan september genomför SiS en omfattande kartläggning av avskiljningar och fysiska ingripanden på alla SiS särskilda ungdomshem. Den ska belysa hur ofta avskiljningar och fysiska ingripanden har använts, vilka situationer som utlöst dem och om de eventuellt hade kunnat förebyggas.

– Vi vill få ännu mer kunskap om hur vi arbetar med avskiljningar och fysiska ingripanden på våra ungdomshem. Det är avgörande för att kunna bli bättre på att hantera riskfyllda situationer som uppkommer. Vi vill skapa stabilitet i vårdsituationen för barn och unga och också skapa en trygg arbetsmiljö för våra medarbetare, säger Jonathan Eliasson, institutionschef på Klarälvsgården och ansvarig för kartläggningen.

Mönster i kartläggningen

I kartläggningen kan vi bland annat se att det är ett fåtal placerade flickor som är föremål för en stor andel av alla avskiljningar. De flickor som placeras på SiS har ofta mångfacetterade behov utifrån en komplex problembild med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, trauman, allvarlig självskada, missbruk samt utåtagerande beteende. Många har lätt för att bli våldsamma i det sociala samspelet med andra placerade och SiS medarbetare. Vi ser att det finns situationer som kräver att vi ingriper fysiskt och använder avskiljningar för att bryta ett våldsamt beteende och skapa trygghet. 

Om avskiljningar

SiS kan i dag använda befogenheten avskiljning inom tvångsvården av barn och unga. Vid en avskiljning förs en ungdom mot sin vilja till ett avskiljningsrum. Den avslutas så snart ungdomen har blivit lugn, vilket oftast inte tar mer än cirka 40 minuter, och får pågå som längst i fyra timmar. Ungdomen är hela tiden under uppsikt. Avskiljning ska bara användas när alla andra åtgärder för att lugna en eskalerande våldsam situation har prövats. En avskiljning och ett fysisk ingripande sker när medarbetarna behöver ta kontroll i en akut och kaosartad situation. Det här kan upplevas som både orättvist och kränkande, och har av många placerade beskrivits som ett trauma.

Sverige har återkommande kritiserats av Europarådets tortyrkommitté och FN:s barnrättskommitté för att avskiljningar av barn är tillåtet. Samtidigt menar SiS att ett förbud riskerar att leda till fler fasthållningar och fysiska ingripanden och därmed öka risken för skador, vilket skulle göra miljön på ungdomshemmen mindre trygg.

Kartläggningen planeras vara klar våren 2026.