Vi har placerat cookies på din dator för att ge dig en bättre upplevelse av webbplatsen. Läs mer om cookies och personuppgifter.

Jag förstår

Sluten ungdomsvård - LSU

Bildcollage - pojke med tvättkorg, rastgår, undervisning vid whiteboard

Ungdomar som begår allvarliga brott när de är i åldern 15-17 år blir oftast dömda till sluten ungdomsvård i stället för fängelse. Det är ett tidsbestämt straff som ungdomarna avtjänar på speciella avdelningar på SiS särskilda ungdomshem, enligt lagen om verkställighet av sluten ungdomsvård (LSU). 

Ungdomarna kan ha begått bland annat rån, grov misshandel, mord, dråp,narkotikabrott och sexualbrott.

2015 togs 44 ungdomar dömda till sluten ungdomsvård in hos SiS, 43 pojkar och en flicka. Medelåldern var drygt 17 år.

Brottet avgör straffets längd

När ungdomarna är på ungdomshemmet ska de få vård och behandling. Men det är brottet och inte behandlingsbehovet som avgör straffets – och därmed vårdtidens – längd, som kan variera mellan 14 dagar och fyra år.

Kommunernas socialtjänst har det övergripande ansvaret för ungdomarna. SiS bestämmer efter samråd med socialtjänsten till vilket ungdomshem den dömde ska komma och hur man ska planera och genomföra verkställigheten.

Planering och utredning

Den unge kommer först till en sluten avdelning. Där kartlägger psykolog, pedagog och behandlare behoven av vård och behandling och tar fram en individuell verkställighetsplan. Planen omfattar både tiden på ungdomshemmet och utslussningen från institutionen och beskriver bland annat vilka behandlingsinsatser som ska göras. Under utredningen planerar institutionen fortsatta insatser för att motverka den dömdes kriminalitet. Man gör också en risk- och behovsbedömning.

Behandling

Resultatet av utredningen avgör vilken behandling den unge ska få. Vården och behandlingen är individuellt anpassad och inriktad mot kriminalitet.

Ungdomar som blivit dömda till sluten ungdomsvård deltar i ungdomshemmens ordinarie behandlingsverksamhet och går i SiS skola.

Vid utformningen av vården och undervisningen tar vi stor hänsyn till säkerheten. Vilka brott ungdomarna har gjort sig skyldiga till och hur rymningsbenägna de är spelar roll för hur behandlingen ser ut.

Målet med tiden hos SiS är att underlätta steget tillbaka ut i samhället efter avtjänat straff. Placeringen ska övergå till mer öppna former när den dömde gör framsteg i behandlingen. Därför finns olika typer av avdelningar med varierande slutenhet och en säkerhetsnivå anpassad till var i behandlingsprocessen den dömde befinner sig.

Permission

Den dömde kan också få tillåtelse att vistas utanför SiS-institutionen, så kallad permission. Det kan handla om vistelser delar av dygnet för att delta i behandling eller utbildning, men också om längre sammanhängande vistelser för att till exempel besöka det egna hemmet. Permissionen kan ske tillsammans med eller utan personal.

Utslussning

I slutet av strafftiden har SiS möjlighet att placera den dömde utanför det särskilda ungdomshemmet, så kallad utslussning. Då ska den unge förberedas för ett liv i frihet genom konkreta åtgärder som utbildning, praktik, bostad och fritidsaktiviteter. Den unge kan under utslussningstiden bo på öppen avdelning, någon form av utslussningsboende, HVB-hem, familjehem eller liknande. Utslussningen planeras efter samråd med socialtjänsten i den unges hemkommun.

SiS har möjlighet att använda elektronisk övervakning av den dömde under permissioner och utslussning.

Eftervård

Institutionen kan också planera eventuell eftervård  i samarbete med socialtjänsten. Många av de ungdomar som har blivit dömda för allvarliga brott behöver stöd under lång tid efter att de avtjänat sitt straff. Eftervården är central för att minska återfall i brott. 

Placering i väntan på rättegång

De ungdomar som har blivit placerade på SiS särskilda ungdomshem i väntan på rättegång är inte föremål för de inskränkningar i kontakter med omvärlden, som åklagare kan besluta om när en misstänkt blir placerad i häkte.

Den som har blivit dömd till sluten ungdomsvård får tillgodoräkna sig den tid hen har varit anhållen eller häktad. Om personen har varit omhändertagen med stöd av LVU innan domen har fallit får hen däremot inte tillgodoräkna sig den tiden.

Den som nöjdförklarar sig med domen börjar avtjäna sitt straff omedelbart, även om åklagaren väljer att överklaga domen.

Det finns ingen villkorlig frigivning vid sluten ungdomsvård.

Vad tycker ungdomarna?

Ungdomarna som har avtjänat sitt straff blir intervjuade av personal på institutionen vid utskrivningen. Majoriteten uppger att de är mycket nöjda med sin tid på institutionen.

  • 9 av 10 säger att de har varit med i planeringen av sin behandling, att de har haft en behandlingsplan och att personalen har tagit sig tid för samtal och förstått vad de har behövt hjälp med.
  • Knappt 8 av 10 säger att de kunde framföra sina synpunkter när man planerade utskrivningen.
  • 7 av 10 säger att de har fått hjälp med de problem de önskat få hjälp med.
  • 8 av 10 säger att de har trivts på avdelningen.
  • 7 av 10 säger att de skulle rekommendera en kompis i samma situation en placering på institutionen.