Frågor och svar om ungdomsvården

FAQ ungdomsvård

• Vem bestämmer att någon ska bli omhändertagen?
  Det är förvaltningsrätten som beslutar om tvångsvård, efter att kommunen har utrett ungdomens behov av vård och ansökt om tvångsvård.

  När förvaltningsrätten har beslutat om tvångsvård kontaktar socialtjänsten SiS placeringsenhet som, i samråd med socialtjänsten, anvisar plats på den av våra institutioner som kan ge bäst vård i det enskilda fallet.

  På ungdomshemmet finns personal – behandlingsassistenter, lärare, psykologer, sjuksköterskor med flera. De ska hjälpa den unge, bland annat med att planera hennes/hans behandling och skolgång, och skriva en behandlingsplan.

• Hur länge kan man vara omhändertagen?
  Vård med stöd av LVU (lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga) kan variera från ett par veckor vid en akutplacering till flera år på behandlingsavdelning.

  Socialnämnden i hemkommunen ska ompröva LVU-beslutet var sjätte månad.

• Vad är sluten ungdomsvård?
  Den som döms till sluten ungdomsvård har begått ett brott men är så ung att man inte kan bli dömd till fängelse. Ungdomar som döms till sluten ungdomsvård kommer till ett av SiS särskilda ungdomshem. Där får de vård och behandling som ska hjälpa dem så att de inte fortsätter att begå brott.

  Under den första tiden som ungdomen är hos oss får han/hon inte gå utanför avdelningen utan att någon i personalen följer med.

  På ungdomshemmet finns personal – behandlingsassistenter, lärare, psykologer, sjuksköterskor med flera. De ska hjälpa ungdomen, bland annat med att planera dennes behandling och förbereda frigivningen.

  Det är viktigt att ungdomen har kontakt med sin socialsekreterare för att få den hjälp som behövs för att förbereda frigivningen.

  Under tiden hos oss ska vi hjälpa den unge tillbaka ut i samhället när straffet är avtjänat. Det innebär att den unge så småningom kan placeras på en öppen avdelning. Om det är lämpligt kan hen också få vara utanför ungdomshemmet, till exempel gå i en vanlig skola eller ha praktik på en arbetsplats. Det kallas för utslussning.

• Vad händer när man kommer till ungdomshemmet?
  När ungdomen har blivit inskriven vid ungdomshemmet kommer personalen att tillsammans med henne eller honom gå igenom medhavda tillhörigheter och besluta vilka som får tas in på avdelningen. De andra sakerna förvarar institutionen åt den unge tills hen skrivs ut.

  Visitering och kroppsbesiktning

  Farliga föremål eller droger får inte komma in på avdelningen. Om personalen misstänker att den unge har med något som inte är tillåtet på avdelningen kan de besluta att undersöka kläder och väskor. Om det behövs har de rätt att göra en ytlig kroppsbesiktning. Då får personen ta av sina kläder och personalen granskar kroppen utan att röra vid den.

  Vid inskrivningen får den unge reda på vad som kommer att hända den närmaste tiden på avdelningen. Den unge får en kontaktperson som hen kan vända sig till om hen har frågor om något.

  Information om rättigheter och särskilda befogenheter

  Alla får vid ankomsten en broschyr som beskriver hur man ska göra om man vill klaga på vården eller överklaga beslut. De får också information om det som kallas särskilda befogenheter, till exempel att personalen får kroppsvisitera intagna. Personalen går igenom informationen med den unge.

  Drogtest

  Om personalen misstänker att den unge är påverkad av alkohol eller något annat berusningsmedel kan de be hen att göra ett urinprov, blodprov eller utandningsprov.

  Intervju för att kunna planera behandlingen

  Efter inskrivningen får den unge frågan om hen vill bli intervjuad och berätta om sin situation, sin hälsa och sina behov.  Intervjun tar ungefär en timme och utgår från ett frågeformulär. Kunskapen använder instutionen i sin behandlingsplanering.

• Hur bor man på ungdomshemmet?
  Pojkar och flickor bor på skilda avdelningar. På de flesta ungdomshem har ungdomarna eget rum. På vissa ungdomshem har ungdomarna eget badrum, på andra får man dela med en annan pojke eller flicka. Ungdomarna ska själva städa sina rum och badrum, och tvätta kläder och lakan. Ungdomarna får hjälp av personalen att göra rummen personliga och ombonade.

  På institutionen finns det också

  • dagrum med soffor, tv, radio och sällskapsspel
  • kök och matsal
  • aktivitetsrum med till exempel biljardbord eller pingisbord, musikinstrument och motionsutrustning.

  På de låsbara avdelningarna är dörrarna in till avdelningen låsta.

• Vad är en låsbar avdelning?
  På en låsbar avdelning får ungdomarna inte gå ut hur och när de vill. Det kan till exempel finnas en risk för att de rymmer. På vissa institutioner finns därför särskilda rastgårdar.

  När personalen bedömer att ungdomen har gjort framsteg i behandlingen får hon/han röra sig mer fritt både på och utanför institutionens område, ofta tillsammans med personal.

• Vad får man för behandling?
  På SiS institutioner finns personal – behandlingsassistenter, psykologer med flera – som har till uppgift att hjälpa ungdomarna att ta itu med sina problem.

  Varje ungdom får en kontaktperson som hen kan vända sig till och som ska hjälpa den unge att planera sin behandling både under och efter vårdtiden.

  För att personalen ska veta vad ungdomen behöver för hjälp blir hon/han intervjuad. Frågorna handlar bland annat om hälsa, familjesituation, hur man bor, om man går i skolan eller arbetar. Intervjun ligger till grund för behandlingsplaneringen.

  Alla ungdomar får en personlig behandlingsplan. Den beskriver vilka problem ungdomen har och vad som ska hända under vistelsen på institutionen. Personalen ska göra behandlingsplanen tillsammans med ungdomen och dennes socialsekreterare.

  Behandlingsmetoderna kan skilja mellan olika institutioner och avdelningar. Det beror på att olika metoder passar för olika personliga behov.

  Ibland sker behandlingen i grupp, till exempel om man övar på att minska aggressivitet och våldsamt beteende eller lär sig mer om drogmissbruk. Ibland har man enskilda samtal med till exempel sin kontaktperson, en terapeut, psykiater eller annan behandlare.

• Vilken personal finns det?
  Institutionen leds av institutionschefen som till sin hjälp har en biträdande institutionschef. Arbetet på avdelningarna leds av avdelningsföreståndare och biträdande avdelningsföreståndare.

  I personalgruppen finns också normalt

  • behandlingsassistenter
  • lärare
  • sjuksköterska
  • psykolog
  • kökspersonal
  • administrativ personal.
• Går man i skolan?
  Ungdomar som är placerad hos oss har rätt att få den utbildning de behöver, oavsett ålder, problem och tidigare skolgång.

  Alla institutioner har skolverksamhet. Undervisningen sker i små grupper. Eleverna får undervisning i de vanliga skolämnena. Teori blandas med praktik. Elever som når upp till målen i ett ämne får betyg.

  Om det är lämpligt kan man få gå i skola utanför institutionen.

• Har man med sig egna kläder?
  Speciella regler vid sluten ungdomsvård

  För ungdomar som avtjänar sluten ungdomsvård gäller speciella regler. Kontakta institutionen för mer information.

• Får man fickpengar?
  Ja, ungdomarna har rätt till fickpeng varje vecka. De som har fyllt 16 år får högre fickpeng än de som är yngre.

  Ungdomarna ska i möjligaste mån själva få bestämma hur de vill använda sina fickpengar och kunna göra egna inköp.

• Vad kan man göra på fritiden?
  Ungdomarna kan delta i olika fritidsaktiviteter. Aktiviteterna varierar mellan institutionerna, men de flesta institutioner har träningsrum, möjlighet till olika uteaktiviteter och verkstad för till exempel träarbete, textilarbete eller annan kreativ verksamhet. Många ungdomshem har biljardbord och pingisbord, och flera har riktiga musikstudior. Där finns olika instrument och möjlighet att spela in egna cd-skivor.

  Institutionen betalar kostnaden för sportaktiviteter och kulturaktiviteter. Den utrustning som ungdomarna behöver för att kunna vara med på institutionens fritidsprogram står institutionen för.

• På vilket sätt följer SiS barnkonventionen?
  FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den ofta kallas, beskriver rättigheter som varje barn ska ha. Den gäller alla barn och ungdomar upp till 18 år.

  De viktigaste reglerna (artiklarna) i barnkonventionen är:

  • Alla barn har lika värde och samma rättigheter. Inga barn får bli diskriminerade, det vill säga behandlas sämre än någon annan. Hos SiS betyder det till exempel att vi ska bemöta barnen och ungdomarna på ett respektfullt sätt.
  • När vuxna fattar beslut som gäller barn ska de se till "barnets bästa". Det betyder att de alltid ska tänka på vad som är bra för barnet. ibland finns saker som är viktigare än "barnets bästa", men de vuxna måste alltid kunna visa att de också har tänkt på barnen. Hos SiS betyder det till exempel att vi kan bestämma att en ungdom inte får gå utanför avdelningen och att vi ska förklara varför vi säger nej.
  • Barn har rätt att leva och utvecklas. Hos SiS betyder det till exempel att alla barn och ungdomar har rätt till skola och till hälso- och sjukvård.
  • Barn har rätt att säga hur de vill ha det. Vuxna ska lyssna och ta hänsyn till barns åsikter. Det gäller också myndigheter och domstolar som tar upp fall som rör barn. Hos SiS betyder det till exempel att vi frågar vad ungdomarna vill ha hjälp med och att de får delta i planeringen av vården och behandlingen.
• Vad är särskilda befogenheter?
  För att ungdomarna och personalen ska ha en trygg och säker miljö har personalen rätt att i vissa situationer använda tvångsåtgärder, något som kallas för särskilda befogenheter.

  Det betyder att personalen till exempel kan besluta att en ungdom inte får ringa till vem den vill eller att personalen tar hand om saker som inte får finnas på institutionen.

  SiS särskilda befogenheter

  SiS har särskilda befogenheter på nedanstående områden (några av dem beskrivs närmare under andra länkar i menyn):

  • Begränsning av den unges rörelsefrihet (LVU, LSU)
  • Inskränkningar i rätten att föra telefonsamtal och ta emot besök samt regleringen av vistelser utanför det särskilda ungdomshemmet (LVU, LSU)
  • Vård vid låsbar enhet (LVU, LSU)
  • Vård i enskildhet (LVU, LSU)
  • Hållas i avskildhet (LVU, LSU)
  • Omhändertagande av egendom (LVU, LSU)
  • Kroppsvisitation och ytlig kroppsbesiktning (LVU, LSU)
  • Skyldighet att lämna blod-, urin-, utandnings-, saliv- och svettprov (LVU, LSU)
  • Kontroll av brev och andra försändelser (LVU, LSU)
  • Förstörande av egendom (LVU, LSU)
• Får man ringa och ta emot telefonsamtal?
  Ungdomarna har rätt att tala i telefon på de telefontider som gäller på institutionen. Om personalen bedömer att behandlingen påverkas negativt så kan de förbjuda telefonsamtal.

  Ungdomarna har alltid rätt att kontakta sin advokat eller andra myndigheter.

• Får man skicka och ta emot brev?
  Ungdomarna hos SiS får alltid skriva och ta emot brev eller paket, men om personalen anser att brev som ungdomen får från eller skickar till en viss person påverkar henne/honom på ett sätt som inte är bra, har personalen rätt att läsa breven.

  Personalen får också kontrollera brev och paket om de misstänker att dessa innehåller något som man inte får ha på ungdomshemmet. Det kan till exempel handla om droger eller andra saker som ungdomarna kan använda för att skada sig själva eller andra.

  Brev till eller från advokat eller myndigheter får ingen öppna och läsa om inte den unge ger sin tillåtelse till det.

• Får man ta emot besök?
  Nära anhöriga (till exempel föräldrar och syskon) får oftast komma på besök. Om det är lämpligt får ungdomen också ta emot andra besökare. Personalen får förbjuda besök om de anser att besöken påverkar ungdomen på ett sätt som inte är bra för henne/honom.

  Vad får besökare ta med?

  Ungdomarnas kontaktpersoner kan tala om vad besökare får ta med vid besök. Personalen har rätt att gå igenom det som besökare vill ta med, och godkänna eller förbjuda att de tar in det på avdelningen. Det som besökaren inte får ta med in förvaras på avdelningens expedition och lämnas tillbaka efter besöket.

• Vad är kroppsvisitering och ytlig kroppsbesiktning?
  Kroppsvisitation och ytlig kroppsbesiktning

  När du kommer till oss första gången och när du har varit utanför ungdomshemmet får personalen söka igenom dina kläder och väskor (kroppsvisitation). Personalen kan också be dig att klä av dig naken så att de kan se att du inte gömmer något under kläderna (ytlig kroppsbesiktning).

  Om personalen misstänker att du har något som inte är tillåtet på ungdomshemmet (till exempel efter att du har haft besök) så har de också rätt att kroppsvisitera dig eller ytligt kroppsbesiktiga dig.

  Personalen ska fråga dig om du önskar att någon viss personal är med vid kroppsvisitationen eller den ytliga kroppsbesiktningen.

  Visitation av bostadsrum

  Personalen har rätt att söka igenom den unges bostadsrum för att se att där inte finns något som man inte får ha på institutionen.
  

   

• Har personalen rätt att ta hand om ungdomarnas saker?
  Om en ungdom har något som kan vara farligt för honom/henne och de andra på ungdomshemmet, till exempel en kniv eller något annat som kan användas som vapen, så ska personalen ta hand om detta. 

  Personalen kan också ta hand om till exempel pengar, kontokort och mobiltelefon om de anser att ungdomen kan använda sakerna på ett sätt som inte är bra för denne och de andra intagna. Sakerna lämnas tillbaka senast när ungdomen skrivs ut.

  Om ungdomen har till exempel alkohol eller narkotika så ska personalen ta hand om det och förstöra det.

• Måste man lämna urinprov?
  Om personalen misstänker att ungdomen är påverkad av alkohol, narkotika eller andra droger så måste hon/han lämna till exempel urinprov eller utandningsprov.

• Får man vistas utanför institutionen?
  Om man är omhändertagen enligt LVU kan man få lämna ungdomshemmet för att till exempel träffa sin familj eller åka och handla.

  Planeringen av en vistelse utanför institutionen är individuell.

  Om ungdomen försöker lämna institutionen utan att ha fått lov till det har personalen rätt att hindra honom/henne.

• När får man permission om man är dömd till sluten ungdomsvård?
  Om ungdomen följer sin verkställighetsplan kan han/hon så småningom få permission. Hur lång tid det tar innan man får sin första permission är olika från person till person.

  Först får man bara permission tillsammans med någon i personalen, och då under några timmar. Om man sköter de permissionerna kan man också få lämna ungdomshemmet på egen hand för att till exempel besöka sin familj.

• Vad händer när man blir avskiljd?
  Om en ungdom är våldsam eller påverkad av alkohol eller droger så kan personalen besluta att avskilja honom eller henne.

  Det innebär att ungdomen under en kortare tid, högst 4 timmar, får vara i ett särskilt säkert rum där man inte kan skada sig själv eller andra. Personal finns i närheten hela tiden.

  Så fort ungdomen är lugn får hon/han komma tillbaka till avdelningen.

• Vad är vård i enskildhet?
  Om personalen anser att ungdomens vård fungerar bättre om hon/han inte träffar de andra intagna hela tiden så kan ungdomen få så kallad vård i enskildhet. 

  Det innebär att man under en tid bor i en egen del av institutionen med personal i närheten hela tiden. Man får inte träffa andra intagna när man vill.

• Hur överklagar man beslut?
  Vissa beslut kan ungdomen överklaga till domstol. Pojken/flickan kan skriva till förvaltningsrätten att han/hon tycker att beslutet är fel och vill att det blir ändrat. Beslut som kan överklagas ska ungdomen alltid få skriftligt från institutionen.

  De här besluten går att överklaga:

  • Beslut om att man inte får ringa eller ta emot telefonsamtal.
  • Beslut om att man inte får ta emot besök.
  • Beslut om att personalen ska förstöra något som ungdomen inte får ha på institutionen, till exempel alkohol och narkotika.
  • Beslut om avskiljning.
  • Beslut om vård i enskildhet.
  • Beslut om att vård i enskildhet ska fortsätta.

  Hur överklagar man beslut om tvångsåtgärder inom sluten ungdomsvård?

  Ungdomen kan överklaga alla beslut som gäller honom/henne till domstol. Det innebär att ungdomen kan skriva till förvaltningsrätten att han/hon tycker att beslutet är fel och därför vill att det blir ändrat.

  De här besluten går att överklaga:

  • Beslut om på vilket ungdomshem man ska placeras.
  • Beslut om att man inte får permission.
  • Beslut om att man inte får ringa eller ta emot telefonsamtal.
  • Beslut om att man inte får ta emot besök.
  • Beslut om att institutionschefen läser ungdomens brev eller kontrollerar hennes/hans paket.
  • Beslut om att personalen ska omhänderta och förstöra något som ungdomen inte får ha på institutionen, till exempel alkohol eller narkotika.
  • Beslut om att kroppsvisitera eller ytligt kroppsbesiktiga ungdomen.
  • Beslut om att ungdomen måste lämna urinprov eller utandningsprov.
  • Beslut om avskiljning.
  • Beslut om vård i enskildhet.
  • Beslut om att vård i enskildhet ska fortsätta.
• Hur gör man om man vill klaga på vården och behandlingen?
  Om en omhändertagen pojke eller flicka är missnöjd med något på institutionen har han/hon alltid rätt att klaga till personalen eller till någon av de myndigheter som kontrollerar att institutionen följer lagen. Dit hör till exempel Inspektionen för vård och omsorg (IVO) och Justitieombudsmannen. Ungdomar som går i institutionens skola kan också klaga till Skolinspektionen. Ungdomen, hans/hennes anhöriga eller socialsekreterare kan klaga på vården när som helst.

  Exempel på sådant man kan klaga på:

  • Ungdomen får inte vara med och planera sin behandling.
  • Ungdomen tycker att hon/han blir fel behandlad av några i personalen.
  • Eleven tycker att lärarna i institutionens skola ger henne/honom för lite stöd.

  Så här gör man om man vill klaga på något:

  Det är ungdomen som bestämmer vem man vill klaga till. Man kan till exempel klaga till:

  • Kontaktperson, avdelningsföreståndare, institutionschef eller någon annan i personalen.
  • Inspektionen för vård och omsorg (IVO), Justitieombudsmannen, Skolinspektionen. 

  Ungdomen väljer själv hur hon/han vill klaga, genom att skriva brev eller ringa.

  Den som är osäker på hur man ska göra kan fråga sin kontaktperson eller någon annan i personalen. De kan hjälpa till att skriva eller att boka ett möte med institutionschefen, och med att ta fram adressen eller telefonnumret till myndigheten man vill klaga till.

  Om man skriver ett brev är det bra om man skriver under med sitt namn. Det gör det lättare att utreda vad som hänt eftersom den som utreder kan prata med den som som skrivit brevet.

  IVO:s telefonnummer för ungdomar på ungdomshem

  Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har ett särskilt telefonnummer för barn och ungdomar som är placerade på ungdomshem. Telefonnumret är 020-120 06 06. Dit kan man ringa på vardagar mellan klockan 09.00 och 17.00. Samtalet kostar ingenting. Om Barn- och ungdomslinjen är stängd kan man lämna ett meddelande på telefonsvararen.

  Ungdomarna kan också mejla till adressen beratta@ivo.se eller använda kontaktformuläret som finns på IVOs webbplats. 

• Vilka uppgifter har institutionen om ungdomarna?
  Personalen skriver in det som händer i vården och behandlingen i en journal. Det är viktigt att allt som rör den enskilda individen skrivs in i journalen så att ungdomen och personalen kan se att varje individ får den vård hon/han har rätt till.

  Ungdomen har rätt att läsa vad som står i journalen. Om hon/han tycker att någon uppgift är fel så ska personalen anteckna det i journalen.

  Ungdomar som vill veta vilka uppgifter institutionen har och hur de används ska fråga institutionschefen.

• Finns det skolsköterska i skolan?
  Alla ungdomshem ska ha skolsköterska. Du ska också få träffa skolläkare, psykolog eller kurator om du behöver det.