Vi placerar cookies på din dator för att ge dig en bättre upplevelse av webbplatsen. Läs mer om cookies och personuppgifter.

Jag godkänner
Statens Institutionsstyrelse - till startsidan Det gäller livet.

Vård av unga - LVU

Bildcollage - pojkar som spelar basket i rastgård, flicka och personal som samtalar, gruppsamtal

Varje år får cirka 30 000 barn och ungdomar vård utanför hemmet, i till exempel familjehem eller HVB-hem. Drygt 1 000 av dem kommer till SiS. Förra året var medelåldern för ungdomarna hos oss cirka 16 år.

Majoriteten av ungdomarna som blir placerade på något av våra särskilda ungdomshem är omhändertagna enligt LVU (lag med särskilda bestämmelser om vård av unga). En liten andel har ansökt om frivillig vård enligt SoL (socialtjänstlagen).

Grunder för omhändertagande

Anledningen till ett omhändertagande enligt LVU kan vara

  • att en pojke eller flicka lever ett destruktivt liv med exempelvis missbruk eller kriminalitet
    (3 §, de så kallade beteendefallen) eller
  • att föräldrarna inte kan ge det stöd som behövs för en bra uppväxt (2 §, de så kallade miljöfallen).

Missförhållandena ska var så stora att de finns risk att den unges hälsa eller utveckling riskerar att skadas. Det ska inte räcka med frivillig vård. 

Majoriteten av ungdomarna hos oss har blivit omhändertagna på grund av eget beteende enligt 3 § LVU.

Socialtjänsten utreder – förvaltningsrätten beslutar

Socialtjänsten utreder vilka behov den unge har. Sedan lämnar man en begäran om tvångsvård till förvaltningsrätten som fattar beslut om omhändertagandet.

I akuta lägen kan socialnämndens ordförande besluta om ett omedelbart omhändertagande, med förvaltningsrätten måste bekräfta det i efterhand.

Målet med vården på våra ungdomshem är att pojken eller flickan ska kunna återvända hem, eller flytta till ett eget boende. Därför ska socialnämnden följa upp vården och var sjätte månad ompröva om den unge fortfarande behöver vård eller om den ska upphöra.

Ungdomarnas problem

Ungdomarna som kommer till oss har tidigare ofta fått öppenvårdsinsatser på hemmaplan, vård i familjehem eller vård på öppna HVB-hem. Det är när sådana insatser inte fungerar som socialtjänsten ansöker om en placering hos SiS.

Det är ungdomar med mycket svåra problem som får vård hos oss. Utagerande beteende, våld, missbruk och kriminellt beteende är vanliga orsaker till placering. Många ungdomar kommer från familjer med problem, och de flesta har haft det svårt i skolan.

Vårdtid

Majoriteten av ungdomarna är akutplacerade för att bryta ett destruktivt beteende. De stannar några veckor och går sedan vidare, till exempel till ett HVB-hem eller ett familjehem.

Många ungdomar blir placerade för att socialtjänsten vill ha en utredning innan man beslutar om fortsatt vård och behandling. Utredningstiden är åtta veckor.

Ytterligare en grupp får vård och behandling hos oss under längre tid.

Den genomsnittliga vårdtiden är ungefär fem månader. Drygt hälften av ungdomarna blir utskrivna inom ungefär tre månader. Vården hos oss är en liten del av de insatser som ungdomarna behöver. Vi arbetar därför för att bygga vårdkedjor tillsammans med socialtjänsten.

Individuell behandling

Ungdomarna bor på avdelningar med som mest åtta platser. Varje pojke och flicka får en behandlingsplan som utgår från hans eller hennes problem och förutsättningar. Vi utformar behandlingsplanen tillsammans med den unge själv, familjen och socialtjänsten.

Hur behandlingen ser ut beror på vilka behov pojken eller flickan har. Exempel på metoder är Aggression Replacement Training (ART), kognitiv beteendeterapi (KBT) och Funktionell familjeterapi (FFT).

Alla ungdomar har rätt att få skolundervisning.

Ungdomarnas delaktighet

Ungdomar som är omhändertagna och får vård mot sin vilja befinner sig i en mycket speciell situation. Ibland kan det vara svårt att få dem att känna sig delaktiga i den egna vården och behandlingen, men det är viktigt.  

Ungdomarna deltar i behandlingsplaneringen, och i brukarforum har de möjlighet att säga vad de tycker om verksamheten på avdelningen. De får också information om hur de ska göra för att klaga på vården och överklaga beslut.

Vad tycker ungdomarna?

För att få en bild av vad ungdomarna ser som sina problem, av vad de tycker om behandlingen och hur det gick efter utskrivningen intervjuar personal på institutionerna ungdomarna vid inskrivning och utskrivning .

Intervjuerna visar att en majoritet av ungdomarna är nöjda med sin tid hos oss:

  • 7 av 10 av de utskrivna ungdomarna uppger att de varit med i planeringen av sin behandling, att de haft en behandlingsplan och att de har kunnat komma till tals om sin vård.
  • 8 av 10 anser att personalen har tagit sig tid för samtal.
  • 6 av 10 anser att de har fått ganska mycket eller mycket hjälp med de problem de verkligen velat ha hjälp med.
  • 7 av 10 tycker att de har fått ganska mycket eller mycket hjälp med problem de har haft i skolan.
  • Drygt 7 av 10 skulle kunna rekommendera en person i samma situation en placering på samma institution.