Debattreplik – ”Tvångsvården för unga har utvecklats”
Vårt arbete med kriminella barn och unga utgår från forskning och beprövad erfarenhet, i linje med det som Bengt Daleflod tar upp.
SiS delar Bengt Daleflods ambition att barn och unga ska få bättre förutsättningar att bryta sin kriminalitet. Vi har som myndighet inte nått vår ambitionsnivå ännu och den statliga tvångsvården för unga utreds och reformeras. Att arbeta med unga som begår allvarliga brott är mycket krävande; återfallsfrekvensen är hög oavsett land eller insats, många bär på trauman, använder droger, har stora svårigheter i skolan, lider av psykisk ohälsa, är impulsiva, har hög riskaptit, lågt konsekvenstänk och därtill har unga ej färdigutvecklade hjärnor. Resultaten kommer aldrig enkelt eller snabbt. SiS samlade arbete och insatser vilar på forskning och beprövad erfarenhet som omsätts i konkreta arbetssätt, program och organisatoriska förbättringar med målet att stärka förutsättningarna som bryter den kriminella banan bland barn och unga.
Mycket av det som Daleflod efterlyser finns redan på plats; individuella behandlingsplaner, att skilja på unga individer med hög och låg risk utifrån tre säkerhetsnivåer, skola som en viktig och integrerad del i vårdinsatsen samt prioritering av fritid och en mer strukturerad vardag i syfte att skapa kontinuitet även efter utskrivning. SiS vidareutvecklar interna vårdkedjor och utslussningslösningar för en gradvis övergång till samhället, och familjens betydelse är väl belagd i forskningen och därför har vi också infört familjebehandlare som en del av vår verksamhet på alla ungdomshem.
Alla forskningsbaserade principer som Daleflod räknar upp för en effektivbehandling – kognitiv beteendeterapi (KBT), social inlärningsteori, struktur, skola, meningsfull fritid, familjearbete, individuell planering och behovet av utsluss – ligger fortsatt till grund för hur SiS i dag har normerat vår vård och behandling. Samtliga behandlingsprogram är utvalda utifrån bästa tillgängliga kunskap och beprövad erfarenhet där KBT-baserade program och strukturerade arbetssätt är norm. Många av de ungdomar som vårdas inom SiS är dock inte mottagliga för strukturerade behandlingsprogram. Där ger vi planerade stabiliserande behandlingsinsatser för att öka mottagligheten. Detta är en helt bärande och avgörande del av SiS vård och behandling. Skälen till låg mottaglighet kan exempelvis vara psykiatriska vårdbehov och låg egen motivation. SiS är också del i en vårdkedja där resultat och effekt inte kan mätas utifrån SiS som enda insats utan behöver ses som ett av stegen i en längre sammanhållen kedja.
Vårt uppdrag är omfattande men det är viktigt att påpeka att SiS idag inte får följa upp hur det går för ett barn efter att kommunernas socialtjänst skrivit ut dem från en placering på ett ungdomshem. Det innebär att SiS idag saknar laglig möjlighet att följa upp långsiktiga effekter av behandlingarna som ges på SiS på ett systematiskt sätt. Myndigheten har därför bett regeringen att ge SiS rätt att bedriva forskning av sådant slag. Utan förutsättningar att kunna följa effekter blir det svårt att veta vad som fungerar bäst för våra barn och unga.
Det finns idag en kontinuerlig kvalitetsutveckling inom SiS för att vi fortsatt ska kunna skapa en trygg miljö för de placerade, bland annat i form av fler platser, modernisering av lokalbeståndet och fler medarbetare. Under 2026 rekryteras också 1000 nya medarbetare i ett första steg. Idag ser vi även generellt en bättre stabilitet och trygghet med färre allvarliga incidenter där såväl antalet avvikningar och rymningar (-31 procent), hot och våld mellan placerade (-26 procent) som hot och våld gentemot medarbetare (-22 procent) har minskat.
SiS verksamhet har under lång tid utvecklats i linje med kunskapsläge och aktuellforskning. Vården anpassas ytterligare utifrån vårdbehov hos pojkar och flickor genom särskilda pojk- och flickavdelningar samt förstärkta HSL-resurser för flickor. Med ett förstärkt uppdrag i en reformerad myndighet ser vi fram emot att tillsammans med andra vårdgivare och aktörer i vårdkedjan genomföra fler och ännu bättre gemensamma insatser för samhällets mest utsatta barn och unga.
