SIP - Samordnad individuell plan

Två medarbetare och en placerad pratar runt ett bord med papper och pärmar.

Samordnad individuell plan (SIP) är ett sätt att samordna vård och stöd till personer som är i behov av insatser från både kommun och region. SiS kan, om den placerade önskar, påtala behov av SIP till socialtjänsten som därefter sammankallar till mötet.

En SIP är till för placerade barn, unga eller vuxna på SiS som även får insatser från kommunen, till exempel socialtjänst eller skola, samt regionen, till exempel hälso- och sjukvård eller psykiatri.

Med en SIP träffas alla aktörer samtidigt tillsammans med den placerade. Syftet är att säkerställa att insatser från SiS, kommun och region samordnas för att ge en obruten vårdkedja. Planen följs upp regelbundet och anpassas efter behov.

Så funkar det

När det finns ett behov av samordnade insatser från socialtjänst och region kan ett SIP-möte hållas. Syftet är att få till en tydlig planering för den placerade

  1. Samtycke – Den placerade godkänner att en SIP görs. 
  2. Påtala behov – Både SiS och den placerade själv kan påtala behov av SIP. SiS kontaktar socialtjänst eller aktör på regionen och påtalar behovet. 
  3. Sammankallande – Kommunens socialtjänst eller regionen.
  4. Gemensamt möte – Gemensamt möte mellan individen och aktuella aktörer inom kommunen, regionen och SiS. Även anhöriga kan bjudas in. 
  5. Ansvarsfördelning – komma överens om vem som ansvarar för vad och säkerställa att mötet dokumenteras.
  6. Uppföljning – Planen revideras vid behov.

Medarbetare från SiS deltar i SIP-mötet och kommunen eller regionen dokumenterar. Medarbetare på SiS ska journalföra relevanta delar från SIP:en som kopplar till den placerades eftervård. 

Exempel på frågor i en SIP

  • Boende: Var ska personen bo efter SiS?
  • Vård: Vem ansvarar för medicinering och terapi?
  • Skola/sysselsättning: Hur säkras skolgång eller arbete?
  • Nätverk: Hur får personen stöttning i relationer och fritidsaktiviteter?
  • Ansvarsfördelning: Vem gör vad och när?

Syftet med SIP

  • Delaktighet: Stärker den placerades inflytande över sin vård och framtid.
  • Tydlig ansvarsfördelning: Minskar risken för att den placerade hamnar mellan stolarna.
  • Skapa planering för eftervård.

Fördelar med SIP

  • Förbereder inför utskrivning: Säkerställer att det finns en planering efter utskrivning från SiS.
  • Klargör gränsdragningar: Tydliggör vem som ansvarar för vad, samt finansiering.
  • Möjliggör inflytande och delaktighet: Gör barnet, ungdomen och den vuxna delaktig i sin vård.

Projekt för ökad användning av SIP

SiS och SKR har haft ett samverkansprojekt kring SIP för att öka samordningen mellan placerade barns och ungas olika huvudmän. Pilotprojektet genomfördes på tre av SiS ungdomshem.  

Slutsatserna visar bland annat att ett arbetssätt som utgår från SIP ökar ungdomens deltagande i sin vård. Det ökar förutsägbarheten för den unga. Det ger också SiS bättre möjligheter att strukturerat bidra till den ungas hela vårdkedja.

Dela sidan med andra