Sluten ungdomsvård - LSU
Ungdomar mellan 15 och 17 år som begått allvarliga brott före den 1 juli 2026 kan dömdas till sluten ungdomsvård. Det är ett tidsbestämt straff som avtjänas på SiS ungdomshem enligt lagen om verkställighet av sluten ungdomsvård (LSU).
Ungdomar som döms till sluten ungdomsvård har oftast begått allvarliga brott, till exempel rån, grov misshandel, mord, dråp, narkotikabrott eller sexualbrott.
Sluten ungdomsvård fasas ut och ersätts med ungdomsfängelse
Sveriges riksdag har nyligen beslutat om en lagändring som innebär att ungdomar som inte fyllt 18 år kan dömas till fängelse för särskilt allvarliga brott som begås efter den 30 juni 2026. Det innebär att de som tidigare skulle ha dömts till sluten ungdomsvård på SiS i stället döms till fängelse som avtjänas på ungdomsavdelningar hos Kriminalvården.
Nya lagar för unga som begår brott
Brottet avgör straffets längd
På SiS ungdomshem får ungdomarna som dömts till sluten ungdomsvård vård och behandling. Det är brottet, och inte behandlingsbehovet, som avgör straffets och vårdtidens längd. Tiden kan variera mellan 14 dagar och fyra år.
Kommunernas socialtjänst har det övergripande ansvaret för ungdomarna. Efter samråd med socialtjänsten bestämmer vi på SiS till vilket ungdomshem ungdomen ska komma och hur man ska planera och genomföra den så kallade verkställigheten, det vill säga tiden på SiS.
Planering och utredning
Ungdomen kommer först till en avdelning som är låsbar. Där kartlägger psykolog, pedagog och behandlare behovet av vård och behandling och tar fram en individuell verkställighetsplan. Planen omfattar både tiden på ungdomshemmet och utslussningen från den. Planen beskriver bland annat vilka behandlingsinsatser som behövs.
Ungdomshemmet planerar också fortsatta insatser för att motverka kriminalitet samt gör en risk- och behovsbedömning.
Behandling och skola
Resultatet av kartläggningen avgör vilken behandling ungdomen får. Vården och behandlingen är individuellt anpassad och inriktad mot kriminalitet.
Vid utformningen av vården och undervisningen tar vi stor hänsyn till säkerheten. Behandlingen påverkas både av brottet som ungdomen har gjort sig skyldig till och hur rymningsbenägen ungdomen är.
Ungdomar som blivit dömda till sluten ungdomsvård deltar i ungdomshemmens ordinarie behandlingsverksamhet och går i SiS skola.
Målet med tiden hos SiS är att underlätta steget tillbaka ut i samhället efter tiden på SiS. Ungdomen ska få möjlighet till vistelse i mer öppnare former så snart förhållandena medger det. Därför har vi olika typer av avdelningar med varierande låsbarhet och säkerhetsnivå beroende på var i behandlingsprocessen ungdomen befinner sig.
Permission
Ungdomen kan få tillåtelse att vistas utanför ungdomshemmet, så kallad permission. Det kan handla om vistelser delar av dygnet för att delta i behandling eller utbildning, men också om längre sammanhängande vistelser för att till exempel besöka det egna hemmet. Permissionen kan ske tillsammans med eller utan personal.
Utslussning
I slutet av strafftiden har SiS möjlighet att placera ungdomen utanför ungdomshemmet, så kallad utslussning. Då ska ungdomen förberedas för ett liv i frihet genom konkreta åtgärder som utbildning, praktik, bostad och fritidsaktiviteter.
Under utslussningstiden kan ungdomen bo på öppen avdelning, någon form av utslussningsboende, HVB-hem, familjehem eller liknande. Utslussningen planeras efter samråd med socialtjänsten i ungdomens hemkommun.
SiS har möjlighet att använda elektronisk övervakning av den dömde under permissioner och utslussning.
Eftervård
Ungdomshemmet kan också planera eventuell eftervård i samarbete med socialtjänsten. Många av de ungdomar som har blivit dömda för allvarliga brott behöver stöd under lång tid efter att de avtjänat sitt straff. Eftervården är central för att minska återfall i brott.