Pågående forskning på SiS

Läs mer om pågående forskning

• Vilka aspekter av vistelsen på SiS särskilda ungdomshem kan bidra till resiliens?
  Ylva Brännström Almquist, Stockholms universitet
  Mejladress: ylva.almquist@su.se
  Projektstart (år): 2023
  Ansvarig forskningsledare på SiS: Johanna Enö Persson

  Syftet med projektet är att identifiera aspekter av vistelsen på SiS-hem som kan bidra till resiliens, dvs. motståndskraft mot fortsatt ogynnsamma livsvillkor. Information om ungdomar som var placerade på SiS under perioden 2000–2001 rörande insatser, samarbete, delaktighet, inflytande, trivsel, stöd och trygghet, kommer att kopplas samman med nationella register. Forskarna kommer att undersöka hur dessa erfarenheter i samband med vistelsen på SiS ser ut och vilka förändringar som skett över tid, samt ifall detta skiljer sig åt beroende på placeringskarakteristika och individuella karakteristika. Inom ramen för projektet kommer man även att undersöka i vilken utsträckning villkor, upplevelser och erfarenheter kopplade till vistelsen på SiS förutspår socioekonomiska och psykosociala villkor under en femårsperiod efter utskrivningen. Projektet förväntas avslutas under 2026.

• Anpassning och utvärdering av behandlingsprogrammet PULS för att minska beteendeproblem och kriminalitet hos ungdomar med särskilt fokus på gängkriminalitet
  Tobias Lundgren, Karolinska institutet
  tobias.lundgren@ki.se
  Projektstart: 2024
  Ansvarig forskningsledare på SiS: Johanna Enö Persson
  johanna.enopersson@stat-inst.se

  Projektets övergripande syfte är att utveckla, anpassa och utvärdera behandlingsprogrammet PULS inom SiS. Projektet består av en förstudie, en kvalitativ intervjustudie (studie I) och en randomiserad kontrollerad studie (studie II). Förstudien baseras på data som redan är insamlade i det pågående SiS-finansierade ACRA-projektet. Utifrån befintliga data följs PULS preliminära effekter på sociala, emotionella och beteendeproblem samt våld, återfall i brott och substansbruk upp. Data samlas in via självskattningar samt från register. I studie 1 genomförs intervjuer med behandlare och ungdomar som genomgår och genomför PULS. Slutligen genomförs en randomiserad kontrollerad multicenterstudie (Studie II) med syftet att utvärdera effekterna av PULS på primära utfallsmått; beteendeproblem, grad av involvering i gäng, prosocialt beteende och sekundära mått; kriminella attityder, våld, grad av involvering i gängkriminalitet. Data samlas in före, under och efter behandling samt vid uppföljning efter 3 och 6 månader. Projektet förväntas avslutas i slutet av 2028.

• Särskilt förstärkta avdelningar - vardagliga villkor och samspel
  Davis Wästerfors, Lunds universitet
  david.wasterfors@soc.lu.se
  Projektstart: 2024
  Ansvarig forskningsledare: Johanna Enö Persson
  johanna.enopersson@stat-inst.se

  Syftet med projektet är att analysera de särskilt förstärkta avdelningarnas vardagliga villkor och interaktioner för att utveckla kunskap dels om denna speciella vårdform, dels om institutionsvård i allmänhet. Det empiriska materialet består av fyra fokusgruppintervjuer med personal (max 8 deltagare i varje), 10 enskilda intervjuer med personal samt 15–20 intervjuer med placerade individer. Därtill görs etnografiska fältanteckningar från ca fyra veckors besök på avdelningarna och fallbeskrivningar samlas in vad gäller ”god” respektive ”misslyckad” vård eller behandling. Det sistnämnda definieras av de intervjuade som ombeds berätta om olika händelser ur ett habiliterande perspektiv. Projektet ska ge en fördjupad bild av de ungas och avdelningspersonalens perspektiv på särskilt förstärkta avdelningar, avdelningarnas vardagliga och organisatoriska problem och lösningar samt lärdomar från särskilt förstärkta avdelningar vad gäller framtida institutionsvård. Projektet förväntas avslutas i slutet av 2026.

• Utvärdering av Adolescent Community Reinforcement Approach (A-CRA) för ungdomar med socialt nedbrytande beteende, kriminalitet och substansanvändning i SiS miljö
  Tobias Lundgren, Karolinska institutet
  tobias.lundgren@ki.se
  Projektstart: 2021
  Ansvarig forskningsledare på SiS: Johanna Enö Persson

  Adolescent Community Reinforcement Approach (A-CRA) är en beteendeterapeutisk modell som syftar till att minska problembeteenden och öka konstruktiva beteenden hos barn, ungdomar och unga vuxna med substansbruk. Behandlingsmetoden har utvärderats inom öppenvård med goda resultat vad gäller minskning av droganvändande samt psykiatrisk problematik. Projektets övergripande syfte är att anpassa behandlingsmetoden till SiS institutionsvård och vetenskapligt utvärdera genomförbarhet och preliminära effekter när modellen appliceras inom SiS. Drygt åtta institutioner kommer att delta i projektets sista delstudie, som utgörs av en randomiserad kontrollerade studie. Projektet förväntas avslutas under 2025.

• Förhoppning, undran och ovisshet - om att vara elev med intellektuell funktionsnedsättning (IF) i SiS skolverksamhet
  Martin Hugo, Högskolan i Borås
  martin.hugo@hb.se
  Projektstart: 2023
  Ansvarig forskningsledare: Johanna Enö Persson
  johanna.enopersson@stat-inst.se

  Syftet med studien är att beskriva skolsituationen för elever med IF i SiS skolverksamhet. Studien består av två delstudier. Delstudie 1 består av en enkätundersökning till samtliga 24 rektorer på SiS särskilda ungdomshem. Enkäten kartlägger hur många elever med IF som finns i skolverksamheten vid hemmen, andel grundskoleelever/gymnasieelever, fördelningen pojkar/flickor, i vilken omfattning de deltar i undervisning och vilka kurser de läser. Delstudie 2 består av fältanteckningar från tio dagars deltagande observation i skolverksamheten på fem strategiskt utvalda särskilda ungdomshem, 15–20 individuella intervjuer med elever med IF och fem fokusgruppsamtal med de lärare som undervisar eleverna. Studien förväntas avslutas under 2026.

• Hur går det för ungdomarna på SiS särskilda ungdomshem? En uppföljning mellan åren 2000–2020
  Peter Larm, Stockholms universitet
  peter.larm@su.se
  Projektstart: 2022
  Ansvarig forskningsledare på SiS: Johanna Enö Persson

  Projektet syftar till att genomföra en registerbaserad uppföljning av de ungdomar som placerats på SiS särskilda ungdomshem mellan 2000–2020 samt att identifiera risk- och skyddsfaktorer som är förknippade med negativa utfall (missbruk, dödlighet, kriminalitet, somatisk och psykisk ohälsa, placeringar, läkemedelsanvändning samt sociala problem) och resiliens. Två grupper av unga kommer att följas upp med hjälp av registerdata från Socialstyrelsen, SCB och BRÅ. Den första gruppen består av samtliga ungdomar som skrevs in på SiS under perioden (ca 17 000 individer) och den andra gruppen består av de ungdomar som skrevs in och genomförde ADAD-intervjuer (ca 11 500 individer). Resultaten förväntas bland annat ge kunskap om hur vården fungerar på kort och lång sikt och om utfallen skiljer sig mellan olika inskrivningsår. Projektet planeras att avslutas under 2024.

• Läkemedelsassisterad behandling av opioidberoende i samband med tvångsvård enligt LVM
  Anders Ledberg, Stockholms universitet
  anders.ledberg@su.se
  Projektstart: 2023
  Ansvarig forskningsledare på SiS: Johanna Enö Persson, johanna.enopersson@stat-inst.se
  

  Många klienter som vårdas enligt LVM har ett allvarligt missbruk av opioider, det vill säga preparat som är förknippade med en hög dödlighet. I Sverige är den rekommenderade behandlingen läkemedelsassisterad behandling vid opioidberoende (LARO). Denna behandlingsform var tidigare inte tillåten för personer som vårdades enligt LVM men har sedan 2016 kunnat erbjudas inom ramen för social tvångsvård. Syftet med projektet är att dels kartlägga omfattningen och implementeringen av LARO i samband med LVM-vård, dels undersöka om möjligheten att få LARO i samband med LVM-vård har påverkat vårdtiderna, risken att bli intagen för LVM-vård på nytt samt dödligheten efter utskrivning. Urvalet består av samtliga personer som vårdats enligt LVM under tidsperioden 2000-2023, med särskild fokus på drygt 550 klienter som sedan 2016 behandlats enligt LARO. Projektet förväntas avslutas under 2025.