Samverkan vid tvångsvård – SiS seminarium på konferens för psykiatriläkare

Den 25 januari höll SiS ett seminarium vid den årliga STP-konferensen för ST-läkare inom psykiatri. Där beskrevs den psykiatriska samsjukligheten hos de placerade på SiS. 

Andra ämnen var SiS hälso- och sjukvårdsuppdrag samt behovet av samverkan med andra aktörer för en sammanhållen vårdkedja, som vid psykiatrisk samsjuklighet inom tvångsvård. Och hur kan lärdomar från projektet Integrerad vård bidra till en sammanhållen vårdkedja?

Det blev ett fullsatt seminarium när SiS beskrev sitt arbete på STP-konferensen för ST-läkare inom psykiatri. Föreläsare var SiS medarbetare på forsknings- och utvecklingsavdelningen Gunilla Petersson, leg. psykolog och projektledare samt Liselotte Krylborn, utvecklingsstrateg i hälso- och sjukvård.

Föreläsarna beskrev den höga samsjukligheten hos personerna som vårdas på SiS, där nästan 80 procent av både barn, unga och vuxna har minst en psykiatrisk diagnos, och utöver det även skadligt bruk och beroende. 

Vidare berättade de om SiS hälso- och sjukvårdsuppdrag, där samverkan med regionerna behövs för att tillgodose de placerades hälso- och sjukvårdsbehov.

– Det är en paradox att hälso- och sjukvården som SiS erbjuder faktiskt är frivillig trots att de placerade är tvångsintagna, noterade Liselotte Krylborn.

 

Svårigheter och felaktiga antaganden om SiS uppdrag  

Föreläsarna beskrev också några vanliga situationer som försvårar för SiS. Åhörarna fick höra om en många gånger akut, samt mycket ansträngd och kaotisk situation när barn, unga och klienter blir placerade på SiS.  

– Det är därför så oerhört viktigt med samverkan med socialtjänsten och regionernas hälso- och sjukvård, med tanke på SiS målgruppers problematik och specifika behov samt för att hålla vårdkedjan obruten, förklarade Liselotte Krylborn.

Exempel på svårigheter kan vara oklar eller begränsad vårddokumentation och vårdhistorik kring den unga eller klienten vid ankomsten till SiS.  Avbrutna vårdkontakter är ett annat exempel, samt att det finns flera olika, tidigare vårdgivare. Ofta har ingen hälsoundersökning genomförts av den som ska placeras på SiS innan ankomsten till institutionen. Dessutom skickas de ofta tillbaka till SiS efter bedömning utan någon åtgärd eller uppföljning, även om de är i exempelvis förvirrings- eller suicidnära tillstånd, är våldsamma och har mycket utagerande beteende.

Föreläsarna tog också upp några exempel på vanliga missuppfattningar om SiS uppdrag, som exempelvis att tillgång finns till den placerades journaler eller att SiS-hemmet kan erbjuda tillgång dygnet runt till hälso- och sjukvårdspersonal. 

 

Regeringsuppdraget Integrerad vård

Gunilla Petersson beskrev det fleråriga regeringsuppdraget och utvecklingsprojektet Integrerad vård (2021–2024) som SiS bedriver i samverkan med de fyra regionerna Västra Götalandsregionen, Skåne, Östergötland och region Stockholm. Syftet är att stärka arbetet för barn och unga under 18 år med mycket komplex problematik, som under tiden hos SiS behöver insatser från barn- och ungdomspsykiatrin, BUP. 

– I korthet går uppdraget ut på att pröva former för integrerad vård i dessa fyra pilotprojekt, för att vi, genom erfarenheter och vårdresultat, ska hitta arbetssätt som dels ökar kunskapen om barnens vårdbehov, dels som verkligen fungerar när olika huvudmän ska samarbeta, berättar Gunilla Petersson. 

Elva aspekter ska utvärderas och resultaten redovisas när projektet är klart. 

– Det finns redan några preliminära resultat: Insatserna är snabba och barnen får hög tillgång till bred kompetens; våld och utagerande beteende samt tvångsåtgärder minskar, och samlade rekommendationer från SiS och BUP underlättar för socialtjänsten. Vi ser också behovet av fler öppna vårdformer för dessa barn med mycket komplex problematik, avslutar Gunilla Petersson. 

Hur når vi bättre samverkan?

Dagen innehöll också diskussioner kring hur vi hittar de så kallade ”mellanrummen” i samverkan och löser samverkansutmaningarna i vårdkedjan.  

– SiS är ju en länk i hela vårdkedjan, det får vi inte glömma. Andra samhälls- och vårdaktörer har också ett ansvar för denna målgrupp, både före och efter placeringen på SiS. Samverkan mellan alla dessa aktörer är så viktig, och naturligtvis även under placeringen på SiS, påminde Liselotte Krylborn. 

Ett förslag som diskuterades var Samordnad individuell plan (SIP), alltså samordnade insatser som upprättas tillsammans, mellan SiS, de placerade, socialtjänsten och hälso- och sjukvården. Ett annat var ökade kunskaper om respektive organisation i vårdkedjan. 

Samtalen fortsatte efter seminariet

Diskussionerna var så engagerade att frågestunden fick fortsätta i korridorerna utanför konferenslokalen. SiS tar med sig deltagarnas kloka, initierade frågor, tankar och idéer och tackar för det stora engagemanget.


Vidare läsning

 

Nyhet,

Dela sidan med andra