SFA - ett nytt koncept som växer och tar form
SiS vårdkoncept Särskilt förstärkta avdelningar, SFA, växer. I nuläget finns SFA på fyra ungdomshem (SiS ungdomshem Brättegården, SiS ungdomshem Ljungaskog, SiS ungdomshem Rebecka och SiS ungdomshem Fagared) och två LVM-hem (SiS LVM-hem Lunden och SiS LVM-hem Runnagården).
– Jag känner att det här ger resultat, säger Sami Nadim som är avdelningsföreståndare på SiS ungdomshem Rebecka.
De särskilt förstärkta avdelningarna är till för ungdomar och vuxna med särskilt stora vårdbehov och nära till kraftigt utagerande och/eller självskadande beteende i allmänhet och i synnerhet under perioder då de vårdas inom SiS och under tvång. Inom ungdomsvården riktar sig SFA till ungdomar med autismspektrumtillstånd och/eller intellektuell funktionsnedsättning. Inom missbruksvården riktar sig SFA till klienter med en komplex psykiatrisk problematik i kombination med en allvarlig beroendeproblematik. I målgruppen är det även vanligt med annan neuropsykiatrisk problematik, psykiatrisk samsjuklighet och omfattande traumatisering.
SiS har haft svårt att anpassa vården efter kraven som de här funktionsnedsättningarna ställer. Gruppen är överrepresenterad när det gäller avskiljningar, vård i enskildhet och vårdsammanbrott.
Mindre förändring – mer fungerande tillvaro
Ett uttalat mål med SFA är att ändra på det. Vårdkonceptet handlar om att skapa en tillvaro som fungerar för ungdomarna och klienterna, där anpassningar i miljö och förhållningssätt är centrala delar. Samtliga SFA har som mest fyra boende samtidigt förutom en, inom missbruksvården som har plats för sex boende samtidigt. Boenderummen är separerade från varandra och i särskilt utformade lokaler där bemanningen är kraftigt förstärkt. All personal får utbildning i neuropsykiatri och det särskilda förhållningssätt och arbetssätt som målgruppen kräver.
– De här ungdomarna har svårt för programverksamhet som exempelvis ART. Med dem handlar det om basala saker och väldigt mycket pedagogiskt arbete, säger Sami Nadim. Han är avdelningsföreståndare på SiS ungdomshem Rebecka som öppnade sin SFA-avdelning Freja i november.
Självskadebeteende har minskat
Sami Nadim berättar om ungdomar som mår påtagligt bättre nu jämfört med när de bodde på "vanliga" avdelningar. En flicka har helt slutat skada sig själv, en annan har kraftigt minskat sitt utagerande beteende. Större förståelse för diagnoser och förutsättningar gör skillnad. Liksom frånvaron av gemensamma krav, förklarar han.
– Vi har bara fyra platser. Vi hinner hjälpa de här ungdomarna och möta dem där de är.
Johan Arvidsson Rantatalo håller med. Han är avdelningsföreståndare på avdelning Fyren som arbetar med SFA på SiS ungdomshem Fagared. Fyren har sedan tidigare en liknande målgrupp, men med vårdkonceptet har SiS tagit ett rejält steg framåt, tycker Johan Arvidsson Rantatalo. Motivation och lågaffektivt bemötande i stället för krav och konsekvenspedagogik är rätt väg att gå.
– Behandlingen pågår ju dygnet runt och hela tiden. Allt vi gör när vi stöttar och hjälper till med basala behov som dygnsrytm och sociala samspel – det är behandling.
Ett nytt koncept under utveckling
Både Sami Nadim och Johan Arvidsson Rantatalo påpekar att mycket återstår att göra innan SFA fungerar fullt ut. Såväl bemanningsproblem som barnsjukdomar i konceptet ställer till det. Inte minst anpassningen av lokalerna har varit svårare än väntat att få till. Något som Jonas Samsioe, samordnare för SFA inom SiS, är medveten om. Han betonar att SFA är ett vårdkoncept under utveckling.
– När vi bygger om dyker många frågor upp som gäller vård och behandling och säkerhet. Vi har en ny beslutsorganisation som kommer igång under våren och den gör det lättare för oss. Vi är fortfarande i början av det här arbetet, och det är mycket som vi behöver titta på, klargöra och stötta, förklarar han.
– En viktig del av vårt arbete är att vi har beskrivit ett förhållningssätt som klargör hur vi ska tänka när det gäller framför allt autism och intellektuell funktionsnedsättning. Vi har handledning och riktade utbildningsinsatser för medarbetare, men även för avdelningsföreståndare och chefer.
Screening visar vilka som behöver SFA
För att kunna erbjuda socialtjänsten platser för de ungdomar och klienter som behöver dem mest har SiS en särskild screeningprocess knuten till placeringsenheten. Psykolog Ann-Christine Samuelsson samlar information från behandlare, system, journaler och samtal med andra vårdgivare för att få en tydlig bild. Arbetet är omfattande.
Inom ungdomsvården så är det Socialtjänsten som ansöker om placering på SFA, inom missbruksvården är det sis som tar beslutet och vi strävar alltid efter en samsyn kring klienternas och ungdomarnas vårdbehov.