SiS ungdomshem måste få kraftigt ökade resurser
Statens institutionsstyrelse (SiS) vårdar samhällets allra mest utsatta. Av de runt 30 000 barn och unga som får vård utanför hemmet varje år kommer drygt 1 000 till SiS 21 särskilda ungdomshem. Den förväntansbild och de krav som ställs på SiS är höga, och det med all rätt. Alla som placeras hos oss ska få sitt individuella vårdbehov tillgodosett, vilket inkluderar en förutsägbar vardag med skola, olika behandlingsprogram och tydliga rutiner. Inte minst ska barn och unga omges av professionella och omsorgsfulla medarbetare. Alla har rätt att känna sig trygga hos oss. Ingen ska fara illa.
Drygt 8 av 10 flickor och 9 av 10 pojkar uppger att de känt sig trygga på SiS, men det räcker inte. Vi kan konstatera att SiS inte fullt ut möter den förväntansbild som finns på vår myndighet, även om den stora majoriteten av SiS runt 4 000 medarbetare gör ett otroligt bra arbete. Vi har för många hot- och våldsincidenter och för höga avskiljningstal. Det har även förekommit otillbörliga relationer och sexuella övergrepp på våra ungdomshem, vilket är oacceptabelt. Myndighetens nolltolerans stärks nu ytterligare genom en nyligen beslutad handlingsplan. Den innehåller bland annat fler kvinnliga medarbetare på flickavdelningar och förstärkta utbildningsinsatser.
Samhällsutvecklingen ställer ökade krav på SiS förmåga att vårda och behandla samhällets mest utsatta barn och unga. Men ska SiS fullt ut kunna svara upp mot de förväntningar som ställs krävs, utöver förändrad lagstiftning, kraftigt utökade resurser. Det kommer att belasta kommunernas redan ansträngda ekonomi om inte SiS finansieringsmodell ändras så staten tar ett än större ansvar för de mest utsatta barnen i samhället.
1. Individuellt anpassad vård behöver få kosta
Efterfrågan på SiS platser ökar i form av både vårdtyngd och placeringstider. En stor andel av våra placerade barn och unga har flera neuropsykiatriska diagnoser och omfattande vårdbehov. En mer differentierad vård med minskade gruppstorlekar bland flickor har visat sig ha god effekt i form av ökad trygghet, minskat antal hot- och våldsincidenter och färre avskiljningar. En sådan avdelning med sex istället för åtta platser är dock 25 procent dyrare. Därutöver har vi i dag fyra avdelningar bemannade utifrån vårdkonceptet särskilt förstärkta avdelningar (SFA), med bara fyra vårdplatser. Den utvärdering som gjorts visar att tryggheten har ökat och antalet avskiljningar har minskat markant inom denna vårdform, men kostnaden för en SFA är över 20 miljoner kronor per år och platskostnaden ligger nästan dubbelt så högt jämfört med en ordinarie avdelning. Förmågan att individanpassa vården behöver växlas upp för barns och ungas bästa, men för detta krävs kraftigt utökade resurser.
2. Det krävs omfattande satsningar på medarbetarna
Varje dag går tusentals kvinnor och män till jobbet med våra målgruppers bästa för ögonen. Hos oss har medarbetare möjlighet att verkligen göra skillnad. Samtidigt är verksamheten tuff. Hot och våld är ett alldeles för stort inslag på våra avdelningar och 1 837 våldsincidenter mot våra medarbetare rapporterades totalt under 2022. Ska SiS kunna rekrytera och behålla professionella medarbetare – ett grundfundament i att kunna erbjuda en god och trygg vård – måste vi minska utsattheten. Med högre bemanning och inget ensamarbete är mycket vunnet. På samma gång måste SiS kunna erbjuda konkurrenskraftiga löner i ett tufft arbetsmarknadsläge, vilket vi till stora delar inte kan i dag. Kraftigt höjda löner krävs om vi ska kunna rekrytera och behålla de bästa behandlingspedagogerna, psykologerna, lärarna och sjuksköterskorna. IVO har konstaterat att barns och ungas trygghet är större på ungdomshem som har hög personaltäthet, erfarna medarbetare och låg personalomsättning. Det är en beskrivning vi delar. Ska vi lyckas nå dit på samtliga ungdomshem krävs rejäla satsningar på SiS medarbetare.
3. Nya lokaler måste prioriteras
SiS lokalstandard över landet är mycket varierande, och på sina håll rentav undermålig. 60 procent av boenderummen är 50 år eller äldre. SiS behöver få högsta prioritet hos Specialfastigheter, som är vår främsta hyresvärd. Omfattande resurser behöver skjutas till och byggprocesserna påskyndas. En god och trygg vård och behandling kräver ändamålsenliga lokaler.
4. Utökade juridiska befogenheter en nödvändighet
I ljuset av den samhällsutveckling med grövre kriminalitet som i hög grad har direkt bäring på SiS krävs förändrad lagstiftning i flera delar. SiS saknar möjlighet att regelmässigt genomföra rumsvisitationer, eller rutinmässigt kunna genomföra kroppsvisitation när unga varit utanför institutionen. Regelverket för mobiltelefoner och surfplattor är inte heller ändamålsenligt utifrån dagens situation, och vi har sett hur barn och unga kunnat upprätthålla kriminella kontakter, planera fritagningar och beställa droger inifrån våra avdelningar. Detta kan rimligtvis inte anses ligga i den unges bästa. Därutöver försvårar sekretesslagstiftningen det förebyggande arbetet då systematiskt utbyte av information med psykiatri, Polisen och Kriminalvården inte kan ske. Att ge SiS utökade juridiska befogenheter vore bra för både placerade barn och unga och för samhället i stort.
I samma andetag som man framför kritik mot SiS behöver myndighetens förutsättningar tas i beaktande, inte minst utifrån de betydande förändringar av våra målgruppers behov som de senaste åren medfört. Ska SiS fullt ut kunna svara upp mot de förväntningar som ställs, och ge samhällets mest utsatta bästa tänkbara vård, krävs kraftigt utökade resurser och en modern lagstiftning som ger oss nödvändiga rättsliga verktyg.
Elisabet Åbjörnsson Hollmark, generaldirektör Statens institutionsstyrelse
Frida Strandberg Landin, ordförande för SEKO inom SiS
Lena Henriksson, ordförande för Saco inom SiS
Thord Jansson, ordförande för ST inom SiS
Anneli Sandén, nationellt huvudskyddsombud
Relaterade länkar
Debattartikel SvD: "Ungdomshem måste få kraftigt ökade resurser"