Statens Institutionsstyrelse - till startsidan Det gäller livet.

Debatt: Unga med svår psykisk ohälsa placeras fel

Socialtjänsten placerar återkommande unga med omfattande psykiatriska vårdbehov hos SiS ungdomshem när de unga i själva verket behöver psykiatrins kompetens. Det skriver SiS generaldirektör Elisabet Åbjörnsson Hollmark i en debattartikel i SvD.

Många barn och ungdomar som lider av psykisk ohälsa får inte den vård de behöver och har rätt till. Regionernas barn- och ungdomspsykiatri, BUP, har 148 beslutade platser för heldygnsvård. Med samma förutsättningar som i Norge skulle Sverige i stället ha haft nästan 600 sådana platser inom BUP.

Inom Statens institutionsstyrelse, SiS, ser vi varje dag effekterna av det. En journal­granskning gjord på uppdrag av Social­styrelsen konstaterar att sju av tio unga hos SiS har minst en psykiatrisk diagnos medan fyra av tio har minst två fastställda diagnoser. Deras redan utsatta situation riskerar att förvärras utan rätt vård.

Att ungdomar med svåra psykiatriska problem placeras på ungdomshem i stället för inom psykiatrin innebär ett lidande som kunnat undvikas. SiS har inte den specialist­kompetens som psykiatrin har, och som krävs för att hantera den här typen av mycket svåra psykiatriska vårdbehov. Myndighetens särskilda befogenheter som avskiljning och vård i enskildhet riskerar att användas för att hantera situationer där det borde finnas andra och bättre anpassade åtgärder.

Behovet av psykiatrisk vård hos ungdomar ökade med 100 procent under åren 2006 till 2016 enligt Socialstyrelsens rapport ”Utvecklingen av psykisk ohälsa bland barn och unga vuxna till och med 2016”. Ändå står fem av regionerna fortfarande helt utan en enda plats inom den slutna barn- och ungdomspsykiatrin.

Socialtjänsten placerar återkommande unga med omfattande psykiatriska vårdbehov hos SiS när de unga i själva verket behöver psykiatrins kompetens. SiS har inte den specialistkompetens som behövs för att täcka de mest komplicerade psykiatriska behoven. SiS uppdrag handlar till stor del om att normalisera och stabilisera livet för barn och unga vuxna som tidigare levt i en vardag präglad av utanförskap och kaos.

Tiden på SiS blir ett uppbrott från ett destruktivt liv som kantas av missbruk, kriminalitet, våld och hot och en chans till förändring till ett bättre liv. Vi använder kunskapsbaserade metoder i strukturerade behandlingsprogram och verkar för att vara en plats för förändring utifrån varje ungdoms specifika behov. Vi ger strategier för exempelvis impulskontroll och problem­lösning som skapar bättre förutsättningar för ett socialt fungerande liv.

Den mest resurskrävande gruppen barn och ungdomar har komplexa sociala vårdbehov i kombination med funktions­nedsättningar och psykiatrisk problematik. Det kan vara till exempel trauma eller psykostillstånd, vilket vi har svårt att möta på ett tillräckligt bra sätt. Ett återkommande gemensamt drag för gruppen är ett våldsamt utagerande där det kan förekomma långvariga affektutbrott som är mycket svåra att avleda och hejda. Våldet kan riktas mot andra ungdomar eller medarbetare men också i form av självskadebeteende mot ungdomen själv.

Vid självmordsförsök eller akut psykos tar vi ungdomen från institutionen till sjukhus för psykiatrisk bedömning. Inte sällan skrivs ungdomen ut omgående trots oförändrat psykiskt tillstånd.

I väntan på att ungdomspsykiatrin har bättre förutsättningar måste vi agera själva för att ta hand om dessa ungdomar på bästa sätt inom vår egen verksamhet. Vi gör vårt yttersta för att skapa förutsättningar för vård och behandling av denna grupp särskilt resurskrävande ungdomar som social­tjänsten placerar på våra ungdomshem. Det gör vi genom ett antal insatser som är speciellt riktade mot denna grupp ungdomar.

  • Jag har fattat beslut om att utreda hur vi kan minska antalet vårdplatser på flick­avdelningar från 7–8 platser till 5–6 platser, samtidigt som antalet medarbetare förblir oförändrat. Flickor som grupp har ett sämre psykiskt mående än pojkar, och en avdelning med färre platser ger mer tid för våra medarbetare att ge vård och behandling till varje individ. Vi tror också att det kan ge en lugnare och tryggare tillvaro på en avdelning med färre platser.

  • Vi har en pågående pilotverksamhet för ungdomar med omfattande neuro­psykiatriska funktions­nedsättningar. Verksamheten bedrivs på en särskild avdelning med få ungdomar, högre personaltäthet, bättre anpassade lokaler och med fokus på habiliterande insatser. Denna verksamhet planerar vi nu för att utöka till flera avdelningar i landet.

  • Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att utveckla en vårdform som integrerar ungdomshem och psykiatri. Vi samarbetar nu med tre regioner för att utveckla bättre anpassade insatser för ungdomar i social tvångsvård som samtidigt har behov av psykiatrisk vård.

Vi inom SiS tror på regeringsuppdraget om en integrerad vårdform, ett uppdrag som kan skapa verklig förändring för den här gruppen ungdomar. Inom SiS är vi därför angelägna om att komma fram till ett bra upplägg för en integrerad vårdform. Men i samarbetet med regionerna och socialstyrelsen har uppdraget inte fått det upplägg och de förutsättningar vi tror hade varit vägen till framgång. I stället ser vi att intresset för samverkan i praktiken, och att få en snabb framgång i uppdraget, inte är lika starkt från alla parter. Samtidigt är detta ett långsiktigt utvecklingsprojekt som ska redovisas hösten 2025 och det finns barn och ungdomar som behöver tillgång till psykiatrisk vård redan nu.

Vi har alltså flera insatser för att möta dessa unga individer med stora psykiatriska problem. Men SiS bedriver inte en psykiatrisk verksamhet. Det är fler platser inom barn- och ungdomspsykiatrin som behövs. Till dess gör vi vad vi kan för dessa barn och unga vuxna genom att ständigt utveckla och förbättra vår verksamhet och genom utökad och nära samverkan med kommuner och regioner.

Jag är full av beundran för det outtröttliga engagemang som mina medarbetare har för dessa barn och ungdomar. Men ungdomar med omfattande psykiatriska vårdbehov ska inte placeras på SiS ungdomshem som ett alternativ för psykiatrisk heldygnsvård på grund av brist på platser. Nu behövs ansträngningar för att säkerställa att även psykiatrisk vård för barn och unga erbjuds på lika villkor.

Elisabet Åbjörnsson Hollmark,
generaldirektör Statens institutionsstyrelse

Nyhet,