Vi har placerat cookies på din dator för att ge dig en bättre upplevelse av webbplatsen. Läs mer om cookies och personuppgifter.

Jag förstår
Fortsätt till stat-inst.se >>
Det gäller livet.
Statens Institutionsstyrelse - till startsidan Det gäller livet.

KBT - Kognitiv beteendeterapi

Den vanligaste behandlingsinriktningen inom SiS är kognitiv beteendeterapi (KBT). I KBT arbetar man både med kognitiva metoder, det vill säga metoder baserade på hur människan tänker, och på beteendemetoder, det hon faktiskt gör.

Termen beteendeterapi innebär att man lägger tonvikten vid individens samspel med sin omgivning i nu-situationen. Innan behandlingen startar analyseras personens samspel mellan beteende och den omgivande miljön. Man vill förstå orsakerna till hans/hennes handlande och identifiera vilka faktorer som gör att han/hon fortsätter att bete sig på ett speciellt sätt. Behandlingsmetoderna skräddarsys efter klientens problem och beteendeanalysen styr valet av åtgärder.

Förstärkning påverkar beteendet

Grunden för KBT är teorin om att människans beteende kontrolleras och vidmakthålls av så kallad förstärkning. Beteenden som är varaktiga och leder till förstärkning kommer att bli starkare och upprepas och den enskilda individen kommer att dra lärdom av dessa erfarenheter.

Positiv förstärkning mer effektivt än bestraffning

Bestraffning (en konsekvens som minskar sannolikheten för ett beteende) har visat sig vara mindre effektivt än positiv förstärkning. Bestraffning är dessutom etiskt diskutabelt i behandling.

En annan viktig del i beteendeterapin är respondent betingning, vilket innebär att människor, som ett resultat av erfarenhet eller associativ inlärning, ofta beter sig på förutsägbara sätt som svar på vissa stimuli eller livshändelser.

Inlärning genom modeller

Modellinlärning är en mer indirekt form av inlärning som spelar en central roll för hur våra sociala beteenden utvecklas. Forskning har visat att modellering ger en snabb och effektiv inlärning av nya och sammansatta beteenden; alla känner till ordspråket ”Barn gör inte som man säger utan som man gör”.

KBT-strategierna syftar till att visa på irrationella och problematiska tankemönster och trossatser som går hand i hand med psykologiska besvär. Strategierna är baserade på upptäckten att känslor och tankar är intimt sammanvävda och att känslorna är en direkt förlängning av ens tankar. Enkelt uttryckt: hur du tolkar och tänker avgör till stor del hur du mår.

Bland de tekniker och metoder som används kan följande nämnas: positiv förstärkning på önskvärda beteenden, färdighetsträning, tillämpad avslappning, exponering vid exempelvis fobier. Arbetssättet inom KBT är mycket aktivt, strukturerat och systematiskt och målen för behandlingen är tydliga och specifika. Behandlingsmål och metoder bestäms i samförstånd med den unge.

KBT för kriminalitet och missbruk

KBT för antisociala problem (missbruk, kriminalitet etc) inriktar sig dels på att förändra kriminella attityder och tankemönster, missbruk och våldsbeteenden och dels på att lära in nya färdigheter som är bristfälliga i klienternas beteenderepertoar.

Vanliga brister finns i förmågan att lösa problem, sociala färdigheter, färdigheter i självkontroll och i moraliskt resonerande. Man lägger ner stor energi på att lära klienterna hantera och stå emot svårigheter i livet och påverkan från antisociala kamrater. Detta innebär att man försöker utveckla de tillgångar eller resurser som finns inom och runt om individen, som till exempel talanger, intressen och viktiga personer i individens nätverk.

Verksam behandling

Resultat från flera metaanalyser visar att det går att framgångsrikt behandla antisociala och aggressiva barn och ungdomar (Daleflod, 1996; Loeber & Farrington, 1998; 2000; 2001). Resultaten visar också att det spelar stor roll vilken behandling ungdomarna får; det räcker inte med att bara göra någonting, man måste göra rätt saker för att nå önskad effekt (Lösel, 1996).

Generellt sett har behandlingar som bygger på social inlärningsteori och kognitiv beteendeterapi (KBT) störst effekt. I en metaanalys av Izzo och Ross (1990) uppvisade program med en kognitiv komponent inriktad mot antisociala attityder och värderingar störst effekt på återfall i kriminalitet. I dag finns KBT-program framförallt i USA, Kanada och Storbritannien. Aggression replacement training, ART, (Goldstein et al., 1998) är ett exempel på ett sådant framgångsrikt individinriktade program som kombinerar kognitiva och beteendeterapeutiska tekniker (Loeber & Farrington, 1998).

Gemensamt för dessa program är att de är inriktade på att stärka interpersonella färdigheter samt fokuserar på kognitioner som tjänar som inre styrmekanismer för socialt beteende. En aspekt som poängteras i litteraturgenomgångar är vikten av hög behandlingsintegritet, det vill säga att programmet verkligen tillämpas som det är det tänkt. Skriftliga manualer samt utbildning och handledning är exempel på hur behandlingsintegriteten kan tryggas (Goldstein et al., 1998).