Vi har placerat cookies på din dator för att ge dig en bättre upplevelse av webbplatsen. Läs mer om cookies och personuppgifter.

Jag förstår

Institutionsvård i fokus

Rapportserien Institutionsvård i fokus omfattar såväl sammanställningar,
statistik, redovisningar och utvärderingar som forskningspublikationer.

Du beställer eller laddar ner rapporterna i webbshoppen.

Att ladda ner rapporten är gratis. 

Momsen är inräknad i priset för en tryckt rapport, men porto- och faktureringskostnader tillkommer.

Läs mer om rapporterna

  • 12 2017 Hantering av hot och våld Personalens syn på etik, bemötande och säkerhet i mötet med ungdomar på institutioner

    Att motverka hot och våld på våra institutioner är en viktig fråga för SiS. Det handlar om att ge en trygg och säker vistelse för våra ungdomar och klienter, men också att kunna erbjuda personalen en god arbetsmiljö och förebygga risken för hot och våld på arbetsplatsen. Den här studien belyser problematiken kring hot och våld i institutionell miljö ur ett arbetsmiljöperspektiv och ger personalens syn på etik, bemötande och säkerhet i mötet med ungdomar på institution. Syftet är att öka kunskapen om personalens sätt att förstå och hantera hotfulla och våldsamma situationer som uppstår.

    Studien genomfördes på två särskilda ungdomshem och en barn- och ungdomspsykiatrisk klinik. Med hjälp av en enkätundersökning och intervjuer har författarna funnit relationella, strukturella och kulturella faktorer som spelar en viktig roll för hur personalen förstår och hanterar hot och våld på arbetsplatsen. De identifierar också viktiga faktorer som kan motverka hot och våld, till exempel ett öppet arbetsklimat och genomtänkta strategier och metoder. Rapporten ger en värdefull inblick i hur vålds- och hotincidenter upplevs av personalen och kan utgöra ett underlag för fortsatt utvecklingsarbete.

    Ladda ner eller beställ från webbshopen

  • 11 2017 Ungdomar intagna på SiS särskilda ungdomshem under 2016

    Den här rapporten bygger på de ADAD-intervjuer som görs i samband med att ungdomar skrivs in på SiS. Genom intervjun får ungdomarna en möjlighet att påverka vården genom att ge sin egen bild av sin situation och tala om vad de vill ha hjälp med.

    Det är personal på de särskilda ungdomshemmen som genomför intervjuerna. Ungdomarna får muntlig och skriftlig information om syftet med intervjun och att det är frivilligt att delta. Under år 2016 togs totalt 1095 ungdomar in på SiS ungdomshem. Information om 838 av dem ingår i rapporten.

    ADAD står för Adolescent Drug Abuse Diagnosis och har utvecklats i USA av två forskare, Alfred Friedman och Arlene Utada. I samarbete med dem har SiS anpassat och vidareutvecklat ADAD till svenska förhållanden.

    Intervjun ger SiS en gemensam grund för bedömning av ungdomarnas problematik och hjälper oss att utveckla och förbättra ungdomsvården. För institutionerna innebär ADAD även ett stöd vid behandlingsplanering.

    Ladda ner eller beställ från webbshopen

  • 10 2017 Ungdomar intagna på SiS särskilda ungdomshem under 2015

    Den här rapporten bygger på de ADAD-intervjuer som görs i samband med att ungdomar skrivs in på SiS. Genom intervju får ungdomarna en möjlighet att påverka vården genom att ge sin egen bild av sin situation och tala om vad de vill ha hjälp med.

    Det är personal på de särskilda ungdomshemmen som genomför intervjuerna. Ungdomarna får muntlig och skriftlig information om syftet med intervju och att det är frivilligt att delta. Under år 2015 togs totalt 1 158 ungdomar in på SiS ungdomshem, varav 282 var flickor och 543 pojkar. Information om 825 av dem ingår i rapporten.

    ADAD står för Adolescent Drug Abuse Diagnosis och har utvecklats i USA av två forskare, Alfred Friedman och Arlene Utada. I samarbete med dem har SiS anpassat och vidareutvecklat ADAD till svenska förhållanden.

    Intervjun ger SiS en gemensam grund för bedömning av ungdomarnas problematik och hjälper oss att utveckla och förbättra ungdomsvården. För institutionerna innebär ADAD ett stöd vid behandlingsplanering.

    Ladda ner eller beställ från webbshopen.

  • 8 2017 Betydelse av öppenhet under institutionstiden för ungdomar dömda till sluten ungdomsvård. Hur påverkas vardagen vid institutionen och återfall i brott?

    Unga brottslingar dömda till sluten ungdomsvård är en grupp som i hög utsträckning återfaller i brott eller fortsätter sin kriminella karriär in i vuxen ålder. Insatser som kan minska antalet återfall är angeläget för både förövarna själv, potentiella nya offer och samhället som helhet. Samtidigt visar forskning om institutionsbehandling av ungdomar med antisocial problematik att en viktig faktor för att nå positiva resultat är att behandlingen bedrivs inom så öppna former som möjligt. I rapporten redovisas resultat från en studie som undersöker på vilket sätt öppenhet under institutionstiden är relaterad till återfall i brott fem år efter sluten ungdomsvård och vilken betydelse öppenheten har för vardagen på institutionen. Studien baseras på såväl kvantitativ information om ungdomar dömda till sluten ungdomsvård mellan åren 1999–2006 som fördjupande intervjuer med dömda pojkar och personal som arbetar inom den slutna ungdomsvården.

     

    Rapporten ger en fördjupad bild av ungdomarnas upplevelse av att vara inlåsta. Av pojkarnas berättelser framgår att möjligheten att vistas utanför ungdomshemmet ofta, men inte alltid, upplevs positivt, medan de skötsamhetskriterier personalen ställer upp för ungdomarnas utevistelser riskerar att generera disciplinering, ytanpassning och bitvis destruktiva relationer mellan ungdomarna och personalen.

    Sammantaget visar resultaten att öppnare former kan bidra till en bättre miljö för ungdomarna och minska andelen ungdomar som återfaller i brott.

    Ladda ner eller beställ från webbshopen

  • 7 2017 Forskningsprojekt finansierade av Statens institutionsstyrelse, SiS

    Forskning och utveckling har en framskjuten plats inom SiS. Myndigheten finansierar en rad forsknings- och utvecklingsprojekt som ska förbättra vården och höja personalens kompetens.

    Den här rapporten presenterar de nya forskningsprojekt inom ungdomsvård och missbruksvård som påbörjas under 2017. Dessutom redovisas pågående och avslutad forskning från tidigare år. Presentationen innehåller uppgifter om huvudsökande och beviljat belopp, liksom en beskrivning av projektens innehåll.

    Ladda ner eller beställ från webbshoppen

  • 6 2017 Personer utskrivna från SiS LVM-hem 2014, en sammanställning av DOK utskrivningsintervju

    Med hjälp av DOK systemet samlar SiS årligen in information om de klienter som vårdats på LVM-institutioner. I den här rapporten redovisas DOKutskrivningsintervjuer som har gjorts i samband med att klienter skrivs ut från LVM.

    I rapporten redovisas ett urval av intervjufrågorna i grafisk form som geren övergripande bild om hur klienterna upplevt LVM-vården avseende bemötande och omvårdnad, delaktighet, missbruksbehandling samt 27 § LVM.

    I bilaga redovisas samtliga intervjufrågor i tabellform.

    Under 2014 skrevs 1 072 enskilda personer ut och i den här rapporten ingår 449 av dem.

    Ladda ner eller beställ rapporter

  • 5 2017 Personer utskrivna från SiS LVM-hem 2016 En tabellsammanställning av DOK utskrivningsintervju

    I denna rapport redovisas utskrivningsintervjuer som har gjorts i samband med att klienter skrivs ut från SiS LVM-institutioner. Syftet med de strukturerade DOK-intervjuerna är att klienterna ska få möjlighet att beskriva hur de har upplevt tiden på institutionen. I samband med varje intervju redogör även personalen för klientens vistelse. I tabellverket ingår uppgifter om totalt 845 enskilda klienter. Av dem är 545 män och 300 kvinnor.

    Ladda ner eller beställ från webbshopen.

  • 4 2017 Personer intagna på SiS LVM-hem 2016 En tabellsammanställning av DOK inskrivningsintervju

    Med hjälp av DOK-systemet samlar SiS årligen in information om de klienter som vårdats på LVM-institutioner. Genom inskrivningsintervjuer dokumenteras bakgrund, livssituation och vårdbehov och den insamlade kunskapen är viktig för såväl verksamma behandlare som beslutsfattare och forskare.

    Klienterna får genom intervjun en möjlighet att påverka vården genom att ge sin egen bild av sin situation och tala om vad de vill ha hjälp med. Inom SiS används informationen bland annat som underlag för SiS utredning LVM och behandlingsplanering. Rapporten beskriver information om de intagna klienterna och redovisar deras förutsättningar för 2015.

    Under 2016 togs 990 enskilda personer in på SiS LVM-hem. I det här tabellverket

    ingår uppgifter om 900 av dem, 594 män och 306 kvinnor.

    Ladda ner eller beställ från webbshopen.

  • 3 2017 Personer utskrivna från SiS LVM-hem 2015. En tabellsammanställning av DOK utskrivningsintervju

    I denna rapport redovisas utskrivningsintervjuer som har gjorts i samband med att klienter skrivs ut från SiS LVM-institutioner. Syftet med de strukturerade DOK-intervjuerna är att klienterna ska få möjlighet att beskriva hur de har upplevt tiden på institutionen. I samband med varje intervju redogör även personalen för klientens vistelse. I tabellverket ingår uppgifter om totalt 910 enskilda klienter, 613 män och 297 kvinnor.

    Ladda ner eller beställ från webbshopen.

  • 2 2017 Personer intagna på SiS LVM-hem 2015. En tabellsammanställning av DOK inskrivningsintervju

    Med hjälp av DOK-systemet samlar SiS årligen in information om de klienter som vårdats på LVM-institutioner. Genom inskrivningsintervjuer dokumenteras bakgrund, livssituation och vårdbehov och den insamlade kunskapen är viktig för såväl verksamma behandlare som beslutsfattare och forskare. Klienterna får genom intervjun en möjlighet att påverka vården genom att ge sin egen bild av sin situation och tala om vad de vill ha hjälp med. Inom SiS används informationen bland annat som underlag för SiS utredning LVM och behandlingsplanering. Rapporten beskriver information om de intagna klienterna och redovisar deras förutsättningar för 2015. Under 2015 togs 995 enskilda personer in på SiS LVM-hem. I den här rapporten

    ingår uppgifter om 908 av dem, 594 män och 314 kvinnor.

    Ladda ner eller beställ från webbshopen.

  • 1 2017 Behandlingsdilemman och identitet på ett särskilt ungdomshem för unga män

    Rapporten ger inblick i samspelet mellan unga pojkar och personal på ett särskilt ungdomshem. Ramen präglas av en stark maktobalans som båda parter försöker förhålla sig till och emellanåt distansera sig från. Rapporten visar att det inte bara är ungdomarna som bjuder motstånd på olika sätt – vilket är förväntat – utan personalen försöker också hitta sätt att underkommunicera sin auktoritetsposition. Med bland annat teckenekonomi som exempel ger Anna Franzéns arbete en värdefull inblick i de dilemman behandlingsarbetet kan innebära för personalen och vilka uttryck detta kan ta sig i vardagliga situationer på ungdomshemmet.

    Författare: Anna Franzén

    Ladda ner eller beställ från webbshoppen

  • 5 2016 Betydelsen av etnicitet i vardagen på särskilda ungdomshem

    Tillvaron på ett särskilt ungdomshem är speciell på många vis samtidigt som institutionsvardagen i stor grad speglar samhället i övrigt. Eftersom ungdomar och personal kommer nära inpå varandra under längre tid kan frågor om identitet och tillhörighet få extra stor betydelse i det sociala samspelet.

    I rapporten undersöker författarna hur etnicitet visas upp, debatteras, skojas om eller används som ett retoriskt verktyg på särskilda ungdomshem. På grundval av observationer och intervjuer visar författarna hur vissa ämnen verkar vara särskilt lämpade för anspelningar på etnicitet, till exempel mat och musik.

    Etnicitet kan emellertid användas på olika sätt – både som en resurs för att skapa gemenskap men också som ett tillhygge för att skämta, tillrättavisa eller verbalt angripa någon. Personalen kan även hänvisa till etnicitet för att förklara ungdomarnas problem och beteende liksom sina egna svårigheter i arbetet. Rapporten visar på den svåra balansen mellan att ta hänsyn till ungdomarnas grupptillhörigheter utan att befästa föreställningar om hur vissa individer ”är”.

    Författare: Malin Åkerström och Jesper Hambert

    Ladda ner eller beställ från webbshoppen

  • 4 2016 Hälsokontroll för SiS-ungdomar

    En studie av hälsoproblem och vårdbehov hos ungdomar på fyra särskilda ungdomshem

    Ungdomar som placeras på särskilda ungdomshem har oftast betydande problem på flera livsområden. Förutom kriminalitet, missbruk, ofullständig skolgång, bristande familjerelationer och generella anpassningssvårigheter uppvisar många ungdomar också omfattande psykisk och fysisk ohälsa.

    I rapporten redovisas resultat från en studie av omfånget och svårighetsgraden av ett antal hälsoproblem hos SiS-placerade ungdomar.

    Beställ eller ladda ner i webbshoppen.

  • 3 2016 Forskningsprojekt finansierade av Statens institutionsstyrelse, SiS

    Forskning och utveckling har alltid haft en framskjuten plats inom SiS. Myndigheten finansierar en rad forsknings- och utvecklingsprojekt som ska förbättra vården och höja personalens kompetens.

    Den här rapporten presenterar de nya forskningsprojekt inom ungdomsvård och missbruksvård som påbörjas under 2016. Dessutom redovisas pågående och avslutad forskning från tidigare år. Presentationen innehåller uppgifter om huvudsökande och beviljat belopp, liksom en beskrivning av projektens innehåll.

    Beställ eller ladda ner från webbshoppen

  • 2 2016 Personer intagna på SiS LVM-hem 2013 och 2014

    En tabellsammanställning av DOK inskrivningsintervju.

    Med hjälp av DOK-systemet samlar SiS årligen in information om de klienter som vårdats på LVM-institutioner. Genom inskrivningsintervjuer dokumenteras bakgrund, livssituation och vårdbehov och den insamlade kunskapen är viktig för såväl verksamma behandlare som beslutsfattare och forskare.

    Klienterna får genom intervjun en möjlighet att påverka vården genom att ge sin egen bild av sin situation och tala om vad de vill ha hjälp med. Inom SiS används informationen bland annat som underlag för SiS utredning LVM och behandlingsplanering.

    Rapporten beskriver information om de intagna klienterna och redovisar deras förutsättningar grafiskt för 2014 och i tabellform för 2013.

    Denna rapport beskriver både 2013 och 2014. Under 2013 togs 949 enskilda personer in uppgifter för 785 personer redovisas i rapporten. 2014 togs 1081 enskilda individer in och i rapporten ingår uppgifter för 870 av dem.

    Beställ eller ladda ner från webbshoppen

  • 1 2016 Ungdomar intagna på SiS särskilda ungdomshem 2014

    En tabellsammanställning av ADAD inskrivningsintervju.

    Den här rapporten bygger på de ADAD-intervjuer som görs i samband med att ungdomar skrivs in på SiS. Genom intervjun får ungdomarna en möjlighet att påverka vården genom att ge sin egen bild av sin situation och tala om vad de vill ha hjälp med.

    Det är personal på de särskilda ungdomshemmen som genomför intervjuerna. Ungdomarna får muntlig och skriftlig information om syftet med intervjun och att det är frivilligt att delta.

    Under år 2014 togs totalt 1158 ungdomar in på SiS ungdomshem, varav 349 var flickor och 809 pojkar. Information om 799 av dem ingår i rapporten.

    ADAD står för Adolescent Drug Abuse Diagnosis och har utvecklats i USA av två forskare, Alfred Friedman och Arlene Utada. I samarbete med dem har SiS anpassat och vidareutvecklat ADAD till svenska förhållanden.

    Intervjun ger SiS en gemensam grund för bedömning av ungdomarnas problematik och hjälper oss att utveckla och förbättra ungdomsvården. För institutionerna innebär ADAD ett stöd vid behandlingsplanering.

    Beställ eller ladda ner från webbshoppen

  • 5 2015 Ungdomar utskrivna från SiS särskilda ungdomshem 2013

    En tabellsammanställning av ADAD utskrivningsintervju.

    I  denna rapport redovisas utskrivningsintervjuer som har gjorts i samband med att ungdomar skrivs ut från SiS särskilda ungdomshem.

    Syftet med de strukturerade ADAD-intervjuerna är att ungdomarna ska få möjlighet att beskriva hur de har upplevt tiden på institutionen. I samband med varje intervju redogör även personalen för den unges vistelse.

    Under år 2013 skedde totalt 1328 utskrivningar och frigivningar. Information om 1109 av dem ingår i denna rapport.

    Beställ eller ladda ner från webbshoppen

  • 4 2015 Ungdomar intagna på SiS särskilda ungdomshem 2013

    En tabellsammanställning av ADAD inskrivningsintervju.

    Den här rapporten bygger på de ADAD-intervjuer som görs i samband med att ungdomar skrivs in på SiS. Genom intervjun får ungdomarna en möjlighet att påverka vården genom att ge sin egen bild av sin situation och tala om vad de vill ha hjälp med.

    Det är personal på de särskilda ungdomshemmen som genomför intervjuerna. Ungdomarna får muntlig och skriftlig information om syftet med intervjun och att det är frivilligt att delta.

    Under år 2013 togs totalt 1 112 ungdomar in på SiS ungdomshem, varav 313 flickor och 799 pojkar. Information om 781 av dem ingår i denna rapport.

    ADAD står för Adolescent Drug Abuse Diagnosis och har utvecklats i USA av två forskare, Alfred Friedman och Arlene Utada. I samarbete med dem har SiS anpassat och vidareutvecklat ADAD till svenska förhållanden.

    Intervjun ger SiS en gemensam grund för bedömning av ungdomarnas problematik och hjälper oss att utveckla och förbättra ungdomsvården. För institutionerna innebär ADAD ett stöd vid behandlingsplanering.

    Beställ eller ladda ner från webbshoppen

  • 3 2015 Forskningsprojekt finansierade av Statens institutionsstyrelse, SiS

    Forskning och utveckling har alltid haft en framskjuten plats inom SiS. Myndigheten finansierar en rad forsknings- och utvecklingsprojekt som ska förbättra vården och höja personalens kompetens. Den här rapporten presenterar de nya forskningsprojekt inom ungdomsvård och missbruksvård som påbörjas under 2015. Dessutom redovisas pågående och avslutad forskning från tidigare år. Presentationen innehåller uppgifter om huvudsökande och beviljat belopp, liksom en beskrivning av projektens innehåll.

    Beställ eller ladda ner från webbshoppen

  • 2 2015 När utredning skapar möjligheter

    Överlämning av psykologutredningar till socialsekreterare, klienter och personal vid två LVM-institutioner.

    Det övergripande syftet med tvångsvård enligt lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall är att motivera individen till fortsatt vård, i frivilliga former. Hur denna uppgift ska lösas är ingen enkel fråga, men den så kallade LVM-utredningen 2004 pekade på stora behov av att utveckla vårdens innehåll och kvalitet i enlighet med ny kunskap på fältet.

    År 2005 gjordes ett förtydligande i lagstiftningen som innebar att tvångsvårdens uppdrag skulle genomföras med hjälp av behövliga insatser. För att kunna bestämma vilka insatser som är behövliga är det avgörande att en ordentlig utredning görs, det vill säga en systematisk kartläggning och bedömning av individens problem såväl som resurser. För att en utredning ska få genomslag i behandlingsarbetet och vårdplaneringen är dock förmedlingen av stor betydelse; hur uppfattas utredningen av mottagarna och hur användbar är den?

    I rapporten redovisas resultat från en studie som genomfördes på två institutioner som varit förefångare när det gäller utredningsverksamheten inom LVM-vården. Genom deltagande observation på överlämningsmöten samt uppföljande intervjuer med klienter, socialsekreterare och institutionspersonal analyserar forskarna hur en psykologutredning delges och tolkas. När alla klienter numera erbjuds en strukturerad utredning under placeringen bidrar rapporten till att belysa utredningarnas potentiella betydelse i LVMvården.

    Författare: Mats Fridell, Robert Holmberg, Ylva Benderix

    Beställ eller ladda ner från webbshoppen

  • 1 2015 SiS-placerade ungdomars problematik i relation till andra ungdomar

    En jämförelse med referensdata insamlade med ADAD 2010.

    Statens institutionsstyrelse (SiS) tar emot ungdomar för vård till följd av missbruk, brottslig verksamhet eller annat socialt nedbrytande beteende. Det har emellertid saknats kunskap om hur SiS-placerade ungdomars problematik och livssituation förhåller sig i relation till andra ungdomar.

    Referensdata från ett representativt urval av ungdomar skulle bidra till förbättrad kunskap om problemtyngd hos placerade ungdomar. Det skulle ha betydelse för bedömning av graden av problem hos placerade ungdomar och deras hjälpbehov. Ett representativt referensmaterial skulle bidra med värdefullt kunskapsstöd för utveckling av institutionsvården för ungdomar med allvarlig antisocial problematik.

    SiS tillsammans med Socialstyrelsen initierade därför ett projekt och gav docent Helene Ybrandt, institutionen för psykologi, Umeå universitet, i uppdrag att ta fram ett representativt referensmaterial. Referensdata samlades in år 2009/2010 med hjälp av intervjuformuläret ADAD (Adolescent Drug Abuse Diagnosis) och består av intervjuer med 1 052 slumpmässigt utvalda ungdomar. Projektledaren ansvarade för och genomförde urval, datainsamling, inkodning och analys av referensmaterialet.

    Författare: Helene Ybrandt, Stefan Nordqvist

    Beställ eller ladda ner från webbshoppen

  • 3 2014 Forskningsprojekt finansierade av Statens institutionsstyrelse, SiS

    Forskning och utveckling har alltid haft en framskjuten plats inom SiS. Myndigheten finansierar en rad forsknings- och utvecklingsprojekt som ska förbättra vården och höja personalens kompetens.

    Den här rapporten presenterar de nya forskningsprojekt inom ungdomsvård och missbruksvård som påbörjas under 2014. Dessutom redovisas pågående och avslutad forskning från tidigare år. Presentationen innehåller uppgifter om huvudsökande och beviljat belopp, liksom en beskrivning av projektens innehåll.

    Beställ eller ladda ner från webbshoppen

  • 2 2014 Tvångsvård ur ett juridiskt perspektiv

    För SiS som myndighet och vårdgivare är juridiska frågor centrala och i SiS forskningsprogram är rättstillämpning ett prioriterat område.

    Denna antologi innehåller fyra artiklar som på olika sätt berör juridiska perspektiv på tvångsvård av barn och vuxna. Författarna är alla forskare med mångårig erfarenhet av det juridiska fältet.

    Antologin inleds av docent Gustav Svensson som redogör för utvecklingen av den svenska tvångsvårdslagstiftningen sedan socialtjänstreformen 1980. Fil.dr Magnus Israelsson beskriver i sitt kapitel förekomsten och förutsättningarna för tvångsvård av vuxna med missbruksproblem, ur ett internationellt perspektiv. Professor Titti Mattsson skriver om barnet och dess delaktighet vid beslut inom socialtjänst och hälso- och sjukvård, samt då barnet är föremål för forskning. Antologin avslutas av jur.lic. Elisabeth Eneroth som granskar föreställningen om könsneutrala rättsregler i lagtexter kontra rättstillämpning.

    Texterna vänder sig till läsare med eller utan förkunskaper inom juridik. Förhoppningen är att antologin ska väcka intresse för juridiska frågor inom socialt arbete och stimulera till diskussion om tvångsinsatser för socialt utsatta individer.

    Författare: Hillevi Busch (red.), Elisabeth Eneroth, Magnus Israelsson, Titti Mattsson, Gustav Svensson

    Beställ eller ladda ner från webbshoppen

  • 1 2014 Vård i annan form enligt 27 § LVM

    Lagstiftning, praktik och erfarenheter.

    Att vårda en människa utan samtycke är ett långtgående ingrepp i dennes liv, och vistelsen i slutna eller låsta former bör därför begränsas. Sedan lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) infördes har det funnits en möjlighet att erbjuda klienter som tvångsvårdas för sitt missbruk så kallad vård i annan form, enligt 27 § LVM. Detta innebär att klienten fortfarande är inskriven i LVM-vården men att han eller hon vårdas i öppnare former utanför institutionen.

    Rapporten är resultat av ett utvecklingsprojekt med syfte att från olika håll belysa vård i annan form (så kallad § 27-vård). Inledningsvis ges en historisk översikt över hur vård i annan form reglerats i lagen, och en jämförande analys av vård i annan form enligt LVM och öppen psykiatrisk tvångsvård. Därefter presenteras ett antal studier och utredningar som har berört vård i annan form. I en tredje delstudie redovisas § 27-vårdens omfattning och innehåll närmare, bland annat uppgifter om typer av placeringar under vård i annan form, antal sådana vistelser under samma LVM-period och vistelsetid på institutionen innan första § 27-placering. Vidare beskrivs processen vid en § 27-placering – generellt och i form av fallstudier från 2012. I en avslutande delstudie presenteras socialtjänstens och klienternas syn på vård i annan form utifrån dels de enkäter som skickats till ansvarig socialsekreterare efter varje avslutad placering, dels utskrivningsintervjuer som genomförts med klienterna.

    Rapporten avslutas med en sammanfattning av resultaten och en diskussion om vilka reflektioner och lärdomar de kan bidra till.

    Författare: Therese Reitan, Ida Isaksson

    Beställ eller ladda ner från webbshoppen

  • 8 2013 Ungdomar utskrivna från SiS särskilda ungdomshem 2012

    En tabellsammanställning av ADAD utskrivningsintervju.

    I denna rapport redovisas utskrivningsintervjuer som har gjorts i samband med att ungdomar skrivs ut från SiS särskilda ungdomshem.

    Syftet med de strukturerade ADAD-intervjuerna är att ungdomarna ska få möjlighet att beskriva hur de har upplevt tiden på institutionen. I samband med varje intervju redogör även personalen för den unges vistelse.

    Under år 2012 skedde totalt 1331 utskrivningar och frigivningar. Information om 935 av dem ingår i denna rapport.

    Beställ eller ladda ner i webbshoppen

  • 7 2013 Konstruktioner av etnicitet och kön på SiS särskilda ungdomshem

    Denna rapport är baserad på en studie som undersöker hur etnicitet och kön tillskrivs betydelse i den vård och behandling som bedrivs vid SiS särskilda ungdomshem. Metoden är etnografisk och omfattar deltagande observationer samt intervjuer med personal på institutioner för pojkar och unga män i åldern 12–20 år.

    Studien bidrar med ökad kunskap om hur etnicitet och kön konstrueras i vardagliga interaktioner och i organiseringen av verksamheten.

    Ett viktigt resultat är att etnicitet och kön är av central betydelse för institutionspersonalens fördelning av olika arbetsuppgifter, likaså för hur de tolkar olika handlingar såväl i relation till kollegorna som i relation till ungdomarna.

    Författare: Sabine Gruber

    Beställ eller ladda ner från webbshoppen

  • 6 2013 "Det är värt risken". Unga inom SiS och sexuell hälsa

    Rapporten presenterar en intervjustudie om sexuell hälsa bland unga, som har genomförts på två av SiS särskilda ungdomshem. Studien baseras på 20 intervjuer med nio flickor och elva pojkar i åldrarna 15–20 år. Ett särskilt fokus läggs på ungdomarnas egna erfarenheter, attityder och kunskaper.

    Ungdomarna beskriver sexualiteten främst som en möjlighet att få något positivt, såsom närhet, njutning och bekräftelse, medan risken att drabbas av sexuellt överförbara sjukdomar, sexuella övergrepp eller oönskade graviditeter tonas ner. Ungdomarna tycks navigera i det sexuella landskapet med hjälp av olika strategier: bagatellisering av sexuella risker, bedömningar av sexuella risksituationer baserat på partnerns utseende och rykte, känslomässigt distanserande, senareläggande av tidpunkten för den sexuella debuten då denna varit ett övergrepp samt kompensatoriska handlingar.

    Kanske är det just trygghetslängtan och bilden av kompensatoriska strategier i avsikt att söka sig till närhet och intimitet, som är den viktigaste pusselbiten i förståelsen av de ungas utsagor om sexuellt agerande.

    Författare: Lotta Löfgren-Mårtenson, Malin Lindroth, Sven-Axel Månsson

    Beställ eller ladda ner från webbshoppen

  • 5 2013 Personer intagna på SiS LVM-hem 2012

    En tabellsammanställning av DOK inskrivningsintervju.

    Med hjälp av DOK-systemet samlar SiS årligen in information om de klienter som vårdats på LVM-institutioner. Genom inskrivningsintervjuer dokumenteras bakgrund, livssituation och vårdbehov, och den insamlade kunskapen är viktig för såväl verksamma behandlare som beslutsfattare och forskare.

    Klienterna får genom intervjun en möjlighet att påverka vården genom att ge sin egen bild av sin situation och tala om vad de vill ha hjälp med. Inom SiS används informationen bland annat som underlag för SiS utredning LVM och behandlingsplanering.

    Under år 2012 togs totalt 948 personer in på SiS LVM-hem, varav 316 kvinnor och 632 män. Information om 779 av dem ingår i denna rapport.

    Beställ eller ladda ner från webbshoppen

  • 4 2013 Ungdomar intagna på SiS särskilda ungdomshem 2012

    En tabellsammanställning av ADAD inskrivningsintervju.

    Den här rapporten bygger på de ADAD-intervjuer som görs i samband med att ungdomar skrivs in på SiS. Genom intervjun får ungdomarna en möjlighet att påverka vården genom att ge sin egen bild av sin situation och tala om vad de vill ha hjälp med.

    Det är personal på de särskilda ungdomshemmen som genomför intervjuerna. Ungdomarna får muntlig och skriftlig information om syftet med intervjun och att det är frivilligt att delta.

    Under år 2012 togs totalt 1 097 ungdomar in på SiS ungdomshem, varav 293 flickor och 804 pojkar. Information om 631 av dem ingår i denna rapport.

    ADAD står för Adolescent Drug Abuse Diagnosis och har utvecklats i USA av två forskare, Alfred Friedman och Arlene Utada. I samarbete med dem har SiS anpassat och vidareutvecklat ADAD till svenska förhållanden.

    Intervjun ger SiS en gemensam grund för bedömning av ungdomarnas problematik och hjälper oss att utveckla och förbättra ungdomsvården. För institutionerna innebär ADAD ett stöd vid behandlingsplanering.

    Beställ eller ladda ner från webbshoppen

  • 3 2013 Vägen från utredning till åtgärd

    Utredningsplaceringar vid särskilda ungdomshem.

    Statens institutionsstyrelse, SiS, utreder årligen cirka 350 unga som är placerade på särskilda ungdomshem. Förutom en systematisk granskning av utredningar med hänsyn till innehåll och genomförande, är den centrala frågan i studien vad som händer sedan. Vilken betydelse har utredningen och de rekommendationer som ges för eventuella fortsatta insatser? Få forskningsstudier om utredningsplaceringar har gjorts tidigare.

    I studien har 85 ungdomar följts från utredning till åtgärd och analyserna bygger på uppgifter från enkäter till socialsekreterare, utredningspersonal och behandlingspersonal.

    Av rapporten framgår att socialtjänsten i hög grad följer de förslag till insatser som utredningen lämnar, men att det ibland saknas ett tydligt samband mellan en rekommendation och senare åtgärd. Även om rekommendationerna vanligen har följts helt eller delvis visar studien också att den fortsatta vården ofta är relativt instabil, med många oplanerade placeringsavbrott. Trots att stora resurser satsas på ungdomarnas utredningar verkar detta vara otillräckligt för en grupp ungdomar.

    Som en av ett fåtal forskningsstudier om utredningsplaceringar bidrar denna rapport till en ökad förståelse för utredningsverksamhetens komplexitet och hur vägen mellan utredning, utredningsrekommendationer och senare åtgärd gestaltar sig.

    Författare: Sofia Enell och Verner Denvall

    Beställ eller ladda ner från webbshoppen

  • 2 2013 Forskningsprojekt finansierade av Statens institutionsstyrelse, SiS

    Forskning och utveckling har alltid haft en framskjuten plats inom SiS. Myndigheten finansierar en rad forsknings- och utvecklingsprojekt som ska förbättra vården och höja personalens kompetens.

    Den här rapporten presenterar de nya forskningsprojekt inom ungdomsvård och missbruksvård som påbörjas under 2013. Dessutom redovisas pågående och avslutad forskning från tidigare år. Presentationen innehåller uppgifter om huvudsökande och beviljat belopp, liksom en beskrivning av projektens innehåll.

    Beställ eller ladda ner från webbshoppen

  • 1 2013 Meningsfullt lärande i skolverksamheten på särskilda ungdomshem

    En övergripande frågeställning för den här studien är: Hur kan lärandesituationer arrangeras på SiS särskilda ungdomshem så att eleverna utvecklar ett intresse för skola och utbildning, blir motiverade för lärande och upplever meningsfullhet i studiesituationen?

    Studien syftar till att utveckla djupare kunskap om hur elevers skolsituation ska kunna förbättras genom insatser som görs inom den skolförlagda delen under deras vistelsetid på de särskilda ungdomshemmen. Ett fokus riktas mot eleverna och deras skolerfarenheter. Ett annat är riktat mot lärarna och hur undervisningen arrangeras. Studien utgår från en livsvärldsansats, där forskaren under en treårsperiod har deltagit 400 timmar under hela skoldagar i åtta olika undervisningsgrupper. I studien ingår 59 elever och 36 lärare.

    Framträdande för SiS skolverksamhet är att den är komplex med många olika verksamheter. Eleverna har skilda behov och förutsättningar, och befinner sig på olika utbildningsnivåer. De flesta elever har negativa erfarenheter från tidigare skolgång och ett dåligt självförtroende i skolarbetet. En nära relation till lärarna, där eleverna upplever tillit, är avgörande för att de ska kunna utveckla en mer positiv skolidentitet. Det handlar mycket om att möta eleverna utifrån varje enskild elevs förutsättningar och tidigare erfarenheter av möten med skolan.

    En majoritet av eleverna i studien beskriver att de upplever meningsfullhet i mötet med skolan på SiS. De känner sig nöjda med skolan och uttrycker spontant att de tycker om att vara där. För många är det en ny upplevelse att få känna en stolthet och glädje över att lyckas i skolarbetet.

    Författare: Martin Hugo

    Beställ eller ladda ner från webbshoppen

  • 14 2012 Ungdomar utskrivna från SiS särskilda ungdomshem under 2011

    En sammanställning av ADAD utskrivningsintervju.

    Det här är den första sammanställningen av utskrivningsintervjuer som görs med ungdomar som varit inskrivna på SiS särskilda ungdomshem. Syftet med de strukturerade intervjuerna är att ungdomarna ska få möjlighet att beskriva hur de har upplevt tiden på institutionen. I samband med varje intervju redogör personalen för inom vilka livsområden som den unge fått hjälp.

    Sammanställningen för 2011 visar att ungdomarna generellt ger en positiv bild av omvårdnaden som de fått inom SiS. De har i stor utsträckning känt sig delaktiga i utredningen och behandlingen som de fått och uppger att de har kunnat framföra åsikter om vården.

    Flertalet av ungdomarna uppger att de har trivts bra på institutionen och att det har varit bra för dem att vara där.

    Sammanställningen av informationen från personalen visar att merparten av ungdomarna har fått en behandlingsplan upprättad. Vanligast är att ungdomarna har fått hjälp och insatser inom livsområdena skola, fysisk hälsa, familj och psykisk hälsa. Det är samma områden som ungdomarna själva uppger att de har haft störst behov att få hjälp med.

    Beställ eller ladda ner från webbshoppen

  • 13 2012 Ungdomar intagna på SiS särskilda ungdomshem under 2011

    En sammanställning av ADAD inskrivningsintervju.

    Den här rapporten bygger på de ADAD-intervjuer som görs med ungdomar som skrivs in på SiS. Genom intervjun får ungdomarna en möjlighet att påverka vården genom att ge sin egen bild av sin situation och tala om vad de vill ha hjälp med. Intervjun ger SiS en gemensam grund för bedömning av ungdomarnas problematik och hjälper oss att utveckla och förbättra ungdomsvården.

    Sammanställningen för 2011 visar bland annat att placeringen i 75 procent av fallen var akut. Två tredjedelar av ungdomarna spenderar tid med vänner som begår brott och merparten har nära vänner som har problem med missbruk av alkohol eller narkotika.

    Flertalet av de intervjuade använder själva alkohol eller narkotika. En majoritet av ungdomarna har begått brott under de senaste 12 månaderna och nästan hälften av både flickorna och pojkarna uppger att de har begått brott av typen misshandel.

    Sammantaget uttrycker ungdomarna olika grader av oro, framför allt över familjerelationer, sin psykiska hälsa och skolsituation. Det är inom dessa området som ungdomarna i högsta grad vill få hjälp. Drygt hälften av de intervjuade har tidigare varit placerade på en behandlingsinstitution.

    Beställ eller ladda ner från webbshoppen

  • 12 2012 Personer intagna på LVM-institutioner 2011

    En sammanställning av DOK inskrivningsintervju.

    Med hjälp av DOK-systemet samlar SiS årligen in information om de klienter som vårdats på LVM-institutioner. Genom inskrivningsintervjuer dokumenteras bakgrund, livssituation och vårdbehov, och den insamlade kunskapenär viktig för såväl verksamma behandlare som beslutsfattare och forskare.

    Sammanställningen för 2011 visar bland annat att LVM-klienter är en grupp med stora hälsoproblem, inte minst psykiska. Var tredje intervjuad har någon gång försökt begå självmord. Majoriteten av de äldre klienterna vårdas för missbruk av alkohol, medan de yngre klienterna framför allt vårdas för missbruk av narkotika. Omkring hälften av de yngre har vid inskrivningen ett aktivt injektionsmissbruk. Bland alla klienter saknar cirka hälften egen bostad och endast var tionde har haft inkomster av arbete under månaden före intagning på SiS. En stor majoritet säger att de vill förändra sin situation och behöver institutionens hjälp.

    Många har redan erfarenhet av tvångsvård. Nästan 4 av 10 har tidigare vårdats för missbruk med stöd av LVM.

    Beställ eller ladda ner från webbshoppen

  • 11 2012 Traumatisering bland ungdomar med antisocial problematik

    Resultat från en litteraturöversikt.

    Att ha blivit traumatiserad betyder att skrämmande upplevelser av till exempel våld har lett till allvarlig psykisk ohälsa hos en individ. Denna rapport är en systematisk kunskapsöversikt över traumatisering bland institutionsvårdade ungdomar. Internationella vetenskapliga studier antyder att mellan 70 och 96 procent av ungdomar som vårdas vid institution kan ha upplevt olika trauman.

    Av de granskade studierna framkommer att det är vanligt att trauman skett inom familjen i form av till exempel fysisk misshandel och sexuella övergrepp. Men det framkommer även att många institutionsvårdade ungdomar har upplevt våldsbrott "ute på stan". Andra exempel på trauman kan vara att ha bevittnat när andra människor utsätts för skrämmande händelser eller att ha upplevt svåra separationer inom familjen.

    När barn och ungdomar har utsatts för trauman, särskilt långvariga och upprepade sådana, kan det störa stora delar av deras utveckling. Det kan till exempel synas som en sänkt funktionsförmåga inom många olika livsområden som skolgång, kamratrelationer och identitetsutveckling.

    Det saknas kunskap om effektiv behandling för traumatiserade ungdomar inom institutionsvård. Det finns dock internationell samstämmighet om att första steget i traumabehandling bör vara insatser som minskar symptom på trauma och verkar stabiliserande på tillvaron. Rapporten ger förslag på hur SiS kan arbeta vidare med att utveckla kunskap om hur ungdomar som visar tecken på traumatisering kan bemötas och erbjudas insatser utifrån sina specifika behov.

    Författare: Lasse Jansson och Caroline Björck

    Beställ eller ladda ner från webbshoppen

  • 10 2012 Missbruk och ätstörning

    Missbruk och ätstörning är allvarliga tillstånd med hög dödlighet. Sambandet mellan dem antas vara högt men mycket kunskap saknas fortfarande. Både missbruk och ätstörningar har flera gemensamma nämnare men även viktiga skillnader.

    Syftet med den här rapporten är att förmedla kunskap om ätstörningar i samband med missbruk och ge praktiskt användbara rekommendationer och förslag för att förbättra vården av missbrukare med symptom på ätstörning.

    Intervjuer med klienter på SiS LVM-hem visar att många själva anser att de har problem med mat och ätande. Det gäller både män och kvinnor.

    Rapporten riktar sig specifikt till behandlingspersonal som kommer i kontakt med vuxna missbrukare men även till annan personal inom hälso- och sjukvården och inom socialt arbete som kommer i kontakt med individer med missbruksproblem.

    Författare: Caroline Björck och Kerstin Ekeroth

    Beställer eller ladda ner från webbshoppen

  • 9 2012 Gravida missbrukare inom LVM-vården

    Frågan om gravida missbrukare har under många år varit aktuell och återkommande i såväl forskning som i samhällsdebatten. Vid flera tillfällen genom åren har det föreslagits att gravida kvinnor som har ett fortgående och allvarligt missbruk ska kunna omhändertas av hänsyn till barnets hälsa. Senast våren 2009 föreslogs en sådan ändring i lagen om vård av missbrukare i vissa fall, LVM, men frågan bereds fortfarande i regeringskansliet.

    Trots att lagen inte medger omhändertaganden av gravida kvinnor på grund av hänsynen till barnet, tar LVM-vården årligen emot 15-20 kvinnor som är eller blir gravida i anslutning till placeringen. Under 2009 inledde Statens institutionsstyrelse därför en studie som syftade till att kartlägga och beskriva dessa kvinnor och utfallet av graviditeterna. Ytterligare ett syfte var att undersöka i vilken mån socialnämnder och domstolar ändå beaktade graviditeten i samband med beslutet om ett omhändertagande.

    I studien ingår kvinnor som var placerade på något av SiS LVM-hem under åren 2000-2009 och som var, eller förmodades vara, gravida under någon del av placeringen. Uppgifterna samlades i huvudsak från olika källor inom SiS och totalt identifierades 150 graviditeter och 8 fall där man endast trodde att kvinnan var gravid. Graviditeterna resulterade i att 94 barn föddes. Jämfört med befolkningen som helhet hade barnen i denna studie lägre genomsnittlig födelsevikt, fler föddes prematurt och något fler förlöstes med kejsarsnitt. I drygt en fjärdedel av fallen gjorde kvinnan abort.

    Granskningen av socialnämndernas underlag samt domstolarnas beslut och domar visar att graviditeten beaktas på olika sätt i samband med ett omhändertagande av kvinnan. När hänsynen till barnet inte egentligen får tillmätas betydelse kan man exempelvis argumentera med risken för kvinnans hälsa i stället; genom att påföra barnet oåterkalleliga skador kan kvinnans psykiska hälsa bli allvarlig försämrad. Utredningar och debatter som förts kring frågan under årens lopp visar på en närmast olöslig konflikt mellan kvinnans autonomi och hänsyn till barnets hälsa och framtid. Trots återkommande initiativ och önskemål om en reglering av denna motsättning är det socialnämnder och rätten som i praktiken löser konflikten från fall till fall.

    Författare: Therese Reitan och Linda Weding

    Beställ eller ladda ner från webbshoppen

  • 8 2012 Komet på särskilda ungdomshem

    Organisationens, föräldrarnas och socialtjänstens perspektiv.

    Komet står för kommunikationsmetod och är ett svenskt manualbaserat föräldraträningsprogram baserat på kognitiv beteendeterapi. Den här rapporten presenterar resultaten från den andra och sista delen av ett utvärderingsuppdrag av metoden och har fokus på att belysa olika intressenters perspektiv. Den första delen, "Första steget i arbetet med SiS-Komet - att starta ett program", publicerades år 2008 i rapportserien "SiS följer upp och utvecklar". Syftet med denna rapport är huvudsakligen att belysa och analysera föräldrars erfarenhet av SiS-Komet, vilken förankring programmet har bland chefer på särskilda ungdomshem och även belysa Komet inom SiS ur socialtjänstens perspektiv.

    Resultatet bygger på både webbenkät, enkätsvar från föräldrar, telefonintervjuer med föräldrar ett år efter avslutad Kometutbildning och kvalitativa intervjuer med socionomer inom socialtjänsten.

    Författare: Lina Ponnert

    Beställ eller ladda ner från webbshoppen

  • 7 2012 En systematisk översikt av insatser i syfte att minska avskiljningar och andra tvångsingripande åtgärder inom ungdomsvården

    Avskiljning är en särskild befogenhet som Statens institutionsstyrelse, SiS, har rätt att använda om en intagen ungdom är så våldsam eller utagerande att han eller hon riskerar att skada sig själv eller andra. Den är ett exempel på en så kallad akut tvångsingripande åtgärd och den unge får som längst vara avskild från övriga intagna under 24 timmar i följd.

    I juni 2009 fick SiS regeringens uppdrag att se över hur avskiljningen på de särskilda ungdomshemmen tillämpas. I december samma år presenterade SiS sin slutredovisning där vikten av att fortsätta forsknings- och utvecklingsarbetet var en av metoderna för att vården inom SiS ska utvecklas och kvalitetssäkras.

    Syftet med den här rapporten är att redovisa resultatet från en systematisk översikt av insatser som syftar till att att minska avskiljningar och andra akuta tvångsingripande åtgärder som kan vara relevanta för SiS ungdomsvård.

    Resultatet visar att det finns en rad lovande försök att förebygga avskiljningar och andra akuta tvångsingripande åtgärder inom vård av unga med utagerandeproblematik. Rapporten ger även förslag på hur SiS kan gå vidare med frågan i ett fortsatt forsknings- och utvecklingsarbete.

    Författare: Pia Wennerholm

    Beställ eller ladda ner i webbshoppen

  • 6 2012 Forskningsprojekt finansierade av Statens institutionsstyrelse

    Forskning och utveckling har alltid haft en framskjuten plats inom SiS.  Myndigheten finansierar en rad forsknings- och utvecklingsprojekt som ska förbättra vården och höja personalens kompetens.

    Den här rapporten presenterar de nya forskningsprojekt inom ungdomsvård och missbruksvård som  påbörjas under 2012. Dessutom redovisas pågående och avslutad forskning från
    tidigare år. Presentationen innehåller uppgifter om huvudsökande och beviljat  belopp, liksom en fyllig beskrivning av projektens innehåll.

    Beställ eller ladda ner i webbshoppen

  • 5 2012 Tillämpningen av avskiljningar inom statlig ungdomsvård med fokus på skillnader mellan flickor och pojkar

    Statens institutionsstyrelse, SiS, ansvarar för tvångsvård av ungdomar med allvarliga och omfattande psykosociala problem som missbruk, kriminalitet eller annat socialt nedbrytande beteende. Vården kan ske på institutioner med låsbara avdelningar, med särskilda befogenheter att ta till tvångsåtgärder som till exempel kroppsvisitering och drogtestning. Avskiljning, isolering, är en laglig åtgärd som kan ske om en intagen ungdom är så våldsam eller utagerande att han eller hon riskerar att skada sig själv eller andra.

    Det övergripande syftet med den här rapporten är att analysera de avskiljningar som genomfördes under andra halvan av 2008. Rapporten belyser skillnader i tillämpningen av avskiljningar mellan pojkar och flickor samt skillnader i tillämpning av avskiljningar på institutioner för pojkar, institutioner för flickor och institutioner med blandad målgrupp. Rapporten belyser även förloppet utifrån vilken bakgrundssituation, vilka utlösande faktorer och vilken typ av våld som förekom i samband med avskiljningarna.

    Resultatet visar bland annat att 20 procent av ungdomarna blev avskilda någon gång. Flickorna som avskildes var signifikant yngre än pojkarna. Pojkarna var avskilda signifikant längre tid än flickorna. Det fanns inga signifikanta skillnader i avskiljningsfrekvens mellan pojk-, flick-, och blandade institutioner. I 83 procent av besluten om avskiljning var typ av våld angivet och då var våld mot personal den typ som var vanligast, oavsett om beslutet rörde pojkar eller flickor.

    Författare: Caroline Björck, Catarina Brisman, Carola Åberg

    Beställ eller ladda ner i webbshoppen

  • 4 2012 Ungdomar intagna på SiS särskilda ungdomshem under 2010

    En sammanställning av ADAD inskrivningsintervju.

    Den här rapporten bygger på de ADAD-intervjuer som görs med ungdomarna när de tas in på SiS. Genom intervjun får ungdomarna en möjlighet att påverka vården genom att ge sin egen bild av sin situation och tala om vad de vill ha hjälp med. Intervjun ger SiS en gemensam grund för bedömning av ungdomarnas problematik och hjälper oss att utveckla och förbättra ungdomsvården.

    Sammanställningen för 2010 visar bland annat att placering i 76 procent av fallen var akut. Det är ingen skillnad i förhållande mellan ungdomar med svensk bakgrund eller ungdomar med en eller båda föräldrarna födda i Sverige. 66 procent av ungdomarna spenderar tid med vänner som begår brott och 63 procent har nära vänner som har problem med missbruk av alkohol eller narkotika. De vanligaste brotten de begått är snatteri och misshandel.

    Hälften av de intervjuade ungdomarna anger att de har koncentrationsproblem. Sammantaget uttrycker ungdomarna olika grader av oro, framför allt över familjerelationer, sin psykiska hälsa och skolsituation. Det är inom dessa områden som ungdomarna i högsta grad vill få hjälp. Drygt hälften av de intervjuade har tidigare varit placerade på en behandlingsinstitution.

    Beställ eller ladda ner i webbshoppen

  • 3 2012 Beskrivning och 12-månaders registeruppföljning av vuxna klienter intagna på SiS institutioner 1999-2003

    Rapporten presenterar en registerstudie av totalt 4 341 klienter, 1 298 kvinnor och 3 048 män, utskrivna från SiS LVM-institutioner under åren 1999–2003, tolv månader efter utskrivning, i olika offentliga register. Syftet med studien är i första hand att fastställa i vilken mån klienterna avstår från fortsatt missbruk efter SiS-vistelsen.

    Indikationer på fortsatt missbruk har mätts med uppgifter om återinskrivning på SiS, dödlighet, sluten sjukhusvård med alkohol- eller narkotikarelaterade diagnoser, rattfylleri eller narkotikabrott. Resultaten visar att sammanlagt drygt två av tre klienter antingen har avlidit, de flesta till följd av missbruk, eller registrerats för någon händelse som indikerar fortsatt missbruk året efter utskrivning från SiS. Gruppens ekonomiska situation är ytterst svag.

    Författare: Jonas Larsson, Tarja-Liisa Leiniö

    Beställ eller ladda ner från webbshoppen

  • 2 2012 Utvärdering av en förstärkt vårdkedja för ungdomar som vårdats vid SiS-institution

    Utvärdering av en förstärkt vårdkedja för ungdomar som vårdats vid SiS-institution är en forskningsrapport som skildrar försöket med förstärkt vårdkedja för ungdomar som lämnar särskilda ungdomshem. Bakgrunden till försöket är de svårigheter som ungdomar står inför när de avslutar vårdperioden vid SiS. En central del i vårdkedjeprojektet har varit de särskilda samordnare som haft till uppgift att utgöra en länk mellan ungdomarna, deras familjer och inblandade myndigheter. Vårdkedjeprojektet omfattade placeringar från 15 kommuner och bestod, utöver tillsättande av samordnare, av en subvention på dygnsavgiften till SiS.

    För att undersöka resultatet av samordnarnas arbete har ungdomar med eller utan samordnare undersökts. Utfallet har undersökts med hjälp av tre datakäller: (1) ungdomarnas uppgifter om hur de har det cirka ett år efter utskrivning, (2) hur många som återinskrivits ett år efter att de lämnat institutionen och (3) brottslighet två år efter utskrivning. Dessutom har samordnarna fyllt i enkäter om innehållet i sitt arbete.

    Den samlade slutsatsen pekar på att ungdomar som tagit del av satsningen med samordnare inte fått en bättre situation än jämförbara ungdomar med ”vanliga insatser”. Denna förhållandevis säkra slutsats begränsar sig dock till återfall i brottslighet och återinskrivningar till SiS.

    Författare: Tommy Lundström, Marie Sallnäs, Maria Andersson Vogel

    Beställ eller ladda ner från webbshoppen

  • 1 2012 Personlighetstestet Grundläggande karaktärsdrag

    Basic Character Trait Test (BCT).

    Basic Character Trait Test (BCT) är ett strukturerat bedömningsinstrument som mäter grundläggande karaktärsdrag och personlighet enligt klassisk psykoanalytisk teori. BCT är ett komplement till andra större personlighetstest och kan användas såväl kliniskt som i forskningssammanhang.

    Testet har hittills använts mest bland missbrukare och patientgrupper med stora inslag av personlighetsstörningar, men är användbart i de flesta psykiatriska grupper och grupper med psykosomatiska sjukdomar.

    BCT kan administreras av institutionspersonal och andra medarbetargrupper som fått instruktioner och vägledning, men tolkning och återkoppling till patient eller klient bör göras av psykolog. Med föreliggande manual utvecklas stödet avsevärt till dem som använder testet kliniskt eller i forskningssammanhang.

    Författare: Zvonimir Cesarec, Mats Fridell

    Beställ eller ladda ner från webbshoppen

  • 5 2011 Personer intagna på SiS LVM-institutioner 2010

    En sammanställning av DOK inskrivningsintervjuer.

    Med hjälp av DOK-systemet samlar SiS årligen in information om de klienter som vårdats på LVM-institutioner. Genom inskrivningsintervjuer dokumenteras bakgrund, livssituation och vårdbehov, och den insamlade kunskapen är viktig för såväl verksamma behandlar som beslutsfattare och forskare.

    Sammanställningen för 2010 visar bland annat att LVM-klienter är en grupp med stora hälsoproblem, inte minst psykiska. Var tredje intervjuad har någon gång försökt begå självmord.

    Hälften av klienterna berättar vid inskrivningen att de använder flera narkotiska medel varje dag, och en stor majoritet säger att de vill förändra sin situation och behöver institutionens hjälp. Många har redan erfarenhet av tvångsvård. Nästan 4 av 10 har tidigare vårdats för missbruk med stöd av LVM.

    Beställ eller ladda ner från webbshoppen

  • 4 2011 Follow-up of youths admitted to SiS youth care facilities 1997-2001

    Rapporten presenterar de viktigaste resultaten från forskningsprojektet "Uppföljning av ungdomar inskrivna på särskilda ungdomshem åren 1997-2001". Studien omfattar drygt 2.500 ungdomar och undersöker sambanden mellan problem vid intagning, vårdkarriärer inom SiS och eventuella återfall efter utskrivning.

    Enligt studien spelar ålder och kön stor roll när det gäller grund för placering. Pojkarna i uppföljningen placerades i större omfattning än flickorna på grund av brottslighet, medan psykisk ohälsa var vanligare som placeringsorsak för flickor. Ju äldre ungdomarna var när de kom till SiS, ju mer dominerade missbruk som orsak till placeringen.

    Studien visar att det finns en tydlig koppling mellan anledning till att ungdomarna placerats hos SiS och de ungas tillvaro efter utskrivning. Erfarenhet av missbruk verkar vara den enskilt mest betydelsefulla faktorn när det gäller risk för fortsatta problem.

    Författare: David Shannon

    Beställ eller ladda ner från webbshoppen

  • 3 2011 Används tvångsåtgärder oftare för pojkar än för flickor inom den statliga ungdomsvården?

    Resultat från intern statistik och intervjuer med personal.

    Personal på SiS särskilda ungdomshem har rätt att använda särskilda befogenheter. Det vill säga tvångsåtgärder som bedöms vara nödvändiga för att vården ska kunna genomföras. Exempel på särskilda befogenheter är avskiljning, urinprovstagning och kroppsvisitation.

    Bakgrunden till den här studien är en intern kartläggning som visar att särskilda befogenheter används oftare i vården av pojkar än i vården av flickor. De är dessutom kraftfullare och av mer ingripande karaktär. Även extern forskning har visat på skillnader i bemötande beroende på kön.

    Studien är en del i SiS arbete med jämställd vård och behandling och bygger på klientdata och intervjuer med personal. Resultatet visar på skillnader i användningen av tvångsåtgärder. Vissa av dem hanteras olika beroende på om det är pojkar eller flickor som behandlas.

    Beställ eller ladda ner från webbshoppen

  • 2 2011 Forskningsprojekt finansierade av Statens institutionsstyrelse, SiS

    Forskning och utveckling har en framskjuten plats inom SiS. Myndigheten finansierar en rad forsknings- och utvecklingsprojekt som ska förbättra vården och höja personalens kompetens.

    Den här rapporten presenterar de nya forskningsprojekt inom ungdomsvård och missbruksvård som påbörjades under 2011. Dessutom redovisas pågende och avslutad forskning från tidigare år. Presentationen innehåller uppgifter om huvudsökande och beviljat belopp, liksom en fyllig beskrivning av projektens innehåll.

    Beställ eller ladda ner i webbshoppen

  • 1 2011 Ett år efter avslutad behandling

    Uppföljning av ungdomar utskrivna från SiS 2007.

    Hur förändras ungdomars liv av behandling hos SiS och vad tycker de om den hjälp de har fått? Ser de ungas droganvändning och kriminalitet annorlunda ut ett år efter avslutad behandling jämfört med när de skrevs in?

    Den här rapporten försöker besvara frågorna genom att följa upp 214 ungdomar som skrevs ut från SiS särskilda ungdomshem under 2007. De intervjuades med hjälp av ADA (Adolescent Drug Abuse Diagnosis) både vid inskrivning och ett år efter att de lämnat institutionen.

    I uppföljningen har andelen unga som begår kriminella handlingar minskat kraftigt. Vid inskrivningen uppgav tio procent av ungdomarna att de inte begick brott. Ett år senare hade gruppen ökat till fyra av tio.

    Andelen unga som begår våldsbrott har också minskat, liksom andelen som inte använder droger. Av de ungdomar som missbrukade vid inskrivningen är dock gruppen som utvecklat ett grövre missbruk vid uppföljningen lika stor som den som blivit drogfri.

    Studien visar hur viktigt det är att behandlingen hos SiS följs upp av fortsatt hjälp på hemmaplan. Den visar också att ungdomarna ofta själva anser att de har förändrats och utvecklats på ett positivt sätt, även om de inte helt har slutat att begå brott eller använda droger. De har tagit några steg i rätt riktning, kanske gått ut grundskolan, fått självinsikt och lärt sig att bättre hantera sig aggression.

    Beställ eller ladda ner i webbshoppen.