Vi har placerat cookies på din dator för att ge dig en bättre upplevelse av webbplatsen. Läs mer om cookies och personuppgifter.

Jag förstår

Forskningsrapporter

Serien Forskningsrapporter gav SiS ut fram till och med 2010. Klicka på plustecknet för att läsa mer om rapporten.

Du beställer eller laddar ner rapporterna i webbshoppen.

Att ladda ner rapporten är gratis. 

Momsen är inräknad i priset för en tryckt rapport, men porto- och faktureringskostnader tillkommer.

Läs mer om rapporterna

  • 1 2010 ”Det känns som jag inte har haft nåt riktigt liv än”

    Fyrtiofem tonårspojkar som har begått sexuella övergrepp.

    Sedan 1999 har ungdomar som begår allvarliga brott när de är i åldern 15-17 år oftast dömts till sluten ungdomsvård i stället för fängelse. Enligt Lagen om sluten ungdomsvård kan då ungdomarna dömas till ett tidsbestämt straff som avtjänas på speciella avdelningar på SiS särskilda ungdomshem. Varje år döms ungefär 100 ungdomar, de allra flesta pojkar, till sluten ungdomsvård för exempelvis rån, mord eller sexuella övergrepp.

    Rapporten sammanfattar resultaten från ett forskningsprojekt om tonårspojkar som har begått sexuella övergrepp, med fokus på psykologiska personlighetsbeskrivningar samt en kartläggning av hur pojkarna upplevde sin uppväxt, sin nuvarande situation och de övergrepp som de hade begått.

    Kontakten med pojkarna som ingår i studien etablerades via olika institutioner inom och utanför SiS samt via barn- och ungdomspsykiatriska mottagningar. Datainsamlingen pågick under perioden 2003-2007 och när den avslutades ingick totalt 45 tonårspojkar. Av dessa var 36 institutionsplacerade och tolv var dömda till sluten ungdomsvård.

    Med hjälp av bland annat självskattningsskalor och intervjuer ges en fördjupad insikt i pojkarnas bakgrund, personlighet och förmåga till självreflektion men även kunskap om övergreppens karaktär.

    Författare: Inga Tidefors

    Beställ eller ladda ner från webbshoppen

  • 5 2009 Vårdkedja för ungdomar eller professionella?

    En processutvärdering av projektet "Motverka våld och gäng".

    På uppdrag av Socialdepartementet har SiS under perioden 1 juli 2006 till 31 december 2008 genomfört ett projekt som tog namnet Motverka Våld och Gäng (MVG). I projektet ingick 15 utvalda kommuner, i första hand storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö och deras grannkommuner. I uppdraget ingick att subventionera kommunernas vårdavgifter och att anställa kvalificerade samordnare. Tusentalet ungdomar skrevs in på SiS institutioner från de deltagande kommunerna under projektet som totalt kom att kosta 223 miljoner kronor.

    Målet med projektet var att de ungdomar som deltog, skulle uppnå positiva och bestående förändringar av sin livssituation, bryta umgänget med kriminella kamrater och förbättra sin skolgång. I uppdraget ingick också att förbättra familjens och nätverkets möjligheter att fungera. Projektet skulle dessutom bidra till att skapa fungerande modeller för samverkan mellan SiS och socialtjänsten. Projektet genomgår två utvärderingar, dels denna processutvärdering, dels en effektutvärdering vars resultat väntas år 2010.

    Den här redovisade processutvärderingen av MVG-projektet har genomförts av Goran Basic, Joakim Thelander och Malin Åkerström vid Lunds universitet. Materialet består av intervjuer med ungdomar, föräldrar, samordnare, socialtjänstpersonal, institutionspersonal och projektledning. Därutöver har möten observerats och en enkät distribuerats till socialtjänsten.

    Författare: Goran Basic, Joakim Thelander och Malin Åkerström

    Beställ eller ladda ner från webbshoppen

  • 4 2009 En påtvingad relation?

    Kontaktmannaskapets utövande och villkor inom LVM-vården.

    Relationen till en enskild behandlare har fundamental betydelse för positivt behandlingsresultat och för hur klienten upplever och värderar vården. Inom LVM-vården är det kontaktmannen som har det främsta ansvaret för klienten. Men inom tvångsvården ställs den generella konflikten inom samhällsvården på sin spets, att förena stödjande och kontrollerande uppgifter.

    Är det ens möjligt att skapa en behandlingsfrämjande relation inom tvångsvården, frågar Leila Billquist och Anette Skårner i denna rapport. De söker svar genom att intervjua såväl klienten som dennes kontaktperson om deras relation. De parvisa analyserna av relationen ger olika mönster som författarna benämner: personlig och tillitsfull, artig och neutral samt konfliktfylld och ambivalent.

    Oftast, men inte alltid, är uppfattningarna samstämmiga. Ibland underskattar kontaktpersonen sin betydelse för klienten som beter sig reserverat i relationen, med risk att denne inte erbjuds mesta möjliga hjälp.

    Den ojämlika relationen ger kontaktpersonen tolkningsföreträde att definiera klienten. Problem i samspelet hänförs till klientens individuella egenskaper medan klienten hänför dem till situationen: tvånget och organisatoriska förhållanden. Författarna efterlyser lyhördhet och självkritik från personalen. Annars riskerar även adekvata krav och kritik från klienten att reduceras till en del av hans eller hennes problematik och tolkas som förnekande av allvaret i missbruket.

    Författare: Leila Billquist och Anette Skårner

    Beställ eller ladda ner från webbshoppen

  • 3 2009 Konflikthantering i ungdomsvård ur ett sociologiskt perspektiv

    Ett bråk passerar sällan obemärkt, tvärtom väcker det människors intresse och engagemang. Men vad innebär uppmärksamheten för bråkets utveckling? Hur hanteras en mellanmänsklig konflikt?

    Denna rapport berättar om bråkets betydelse, varierande förlopp och hantering i ungdomsvården utifrån etnografiskt material (observationer och intervjuer) från framför allt en institution, här kallad Silverbäcken.

    Med hjälp av empiriska exempel argumenterar författaren för ett sociologiskt perspektiv på ungdomsvårdens konflikthantering. Konflikter visar sig vara sammanflätade med institutionens vardagliga sysslor, och personalens tillrättavisningar eller ingripanden ”förhandlas fram” i socialt samspel.

    En rad användbara begrepp förklaras och belyses: mikropolitik, eskalering och de-eskalering, situationella och institutionella åtgärder, going concerns, behärskning, bråkförklaringar och låtsasbråk. Rapporten innehåller även en forskningsöversikt och reflektioner över forskarens relation till fältet.

    David Wästerfors är verksam som forskare och lärare vid Sociologiska institutionen, Lunds universitet.

    Författare: David Wästerfors

    Beställ eller ladda ner från webbshoppen

  • 2 2009 Att utveckla läs- och skrivförmågan bland elever på särskilda ungdomshem

    Ett försök med särskilda insatser.

    Denna rapport redovisar en undersökning vars syfte var dels att studera omfattning och typ av läs- och skrivsvårigheter bland ungdomar som vårdas på särskilda ungdomshem, dels att genom kompensatoriska hjälpmedel (talsyntes, rättstavningsprogram, översättningspenna, skanner, Mindfull, ScreenRuler) och lässtimulerande interventioner (högläsning, inköp av böcker) stödja deras läs- och skrivförmåga.

    Undersökningen leddes av Idor Svensson vid Pedagogiska institutionen, Växjö universitet. Vid varje institution som ingick i projektet utbildades en eller två lärare i att använda olika läs- och skrivtest för att bedöma eventuella skriftspråkliga problem bland eleverna. Undersökningen bekräftar att en betydande andel av ungdomarna har svårigheter med att läsa och skriva. Framför allt ungdomar med icke-svensk bakgrund har svårigheter med läsförståelse.

    Flera av de elever som hade läs- och skrivsvårigheter tyckte sig ha stor hjälp av hjälpmedlen och dataprogrammen och några av dem använde dem flitigt. De ungdomar och personal som intervjuades ansåg sig ha fått ett ökat intresse för läsning genom projektet. Men få enheter, kort tid och svårigheter med implementering innebär att jämförelsen inte kunde påvisa mätbara resultat av de olika interventionerna.

    Författare: Idor Svensson

    Beställ och ladda ner från webbshoppen

  • 1 2009 Femårsuppföljning. Kvinnor vårdade på Lundens ungdomshem och LVM-hem

    132 klienter som vårdats på Lundens ungdomshem och LVM-hem under åren 1997–2000 följdes upp fem år senare. Kvinnorna har beskrivits vid tvångsvårdstillfället vad gäller bakgrund, fysisk och psykisk sjukdomsbild och sjukvårdskonsumtion. Uppföljningen gjordes genom intervjuer och samma tester och skattningsskalor som användes i samband med vården, vilket ger ett underlag att beskriva förändringar av bland annat missbruk och livssituation i övrigt. Materialet är kompletterat med registeruppgifter om lagföringar, sjukvård och dödlighet. Fyra av fem i den vuxna kvinnogruppen och nästan nio av tio i ungdomsgruppen nåddes för uppföljning. För drygt 90 procent av dessa lyckades forskarna också få testdata.

    Resultaten visar att tvångsvården företogs vid en tidpunkt då såväl sjukvårdskonsumtion som brottslighet var som mest omfattande i gruppen. Personer som lyckas nå drogfrihet minskar markant sin kriminalitet och vårdkonsumtion och når betydligt bättre välbefinnande än klienter som inte blir drogfria. Helt drogfria (utan återfall) ända sedan utskrivningen fem år tidigare är en av sex uppföljda eller 15 procent. Närmare hälften av LVM- och ungefär två av fem av LVU-klienterna hade ett års sammanhängande drogfrihet vid uppföljningen, vilket får anses vara positiva resultat med tanke på den svåra klientgruppen.

    Författare: Mats Fridell, Johan Billsten, Iréne Jansson och Rickard Amylon

    Beställ eller ladda ner från webbshoppen

  • 2 2008 Ungas delaktighet. Exemplet institutionsvård

    I den här rapporten, skriven av docent Titti Mattsson vid Juridiska institutionen, Lunds universitet, beskrivs och problematiseras lagstiftningskraven för ungas delaktighet i beslut som rör deras placering på ett hem för vård eller boende. Svensk rätt har gradvis kommit att ställa allt högre krav på barns möjligheter till delaktighet i beslut som rör dem personligen.

    Institutionsplacerade barn och ungdomar är en ytterst utsatt grupp där delaktighetskraven kan vara särskilt svåra att förverkliga. För den som arbetar med dessa barn ingår i uppgiften att förstå kraven och att arbeta för att förverkliga dem. En första fråga är emellertid vad delaktighet innebär. En andra fråga är hur lagens regler skall förstås och vilka begränsningar som kan finnas. En tredje fråga är hur lagstiftningen kan förverkligas i praktiken och vilka problem som kan uppkomma. I rapporten behandlas dessa och några andra aspekter på ungas delaktighet med särkilt fokus på instituionsplacerade barn och ungdomar.

    Författare: Titti Mattsson

    Beställ eller ladda ner från webbshoppen

  • 1 2008 Kön och behandling inom tvångsvård

    En studie av hur vården organiseras med avseende på genus.

    Enligt SiS regleringsbrev ”skall SiS redovisa vilka åtgärder som vidtagits för att systematiskt genomföra jämställdhetsintegrering i myndigheten”. Ett första led i sådant systematiskt arbete var att kartlägga vård- och behandlingsverksamheten på SiS institutioner ur ett jämställdhetsperspektiv. Kartläggningens resultat redovisas i denna rapport, skriven av Leili Laanemets vid Malmö högskola och Arne Kristiansen vid Socialhögskolan vid Lunds universitet, båda med omfattande forskning inom missbruksområdet och tidigare erfarenheter av forskning på SiS institutioner.

    Rapporten avslöjar bland annat att toleransen mot regelbrott var mindre på pojk- än på flickavdelningarna. Inom missbrukarvården visar studien att genus inte var ett närvarande perspektiv inom vården och att verksamheten tenderar att befästa rådande könsstereotyper och -normer. Kartläggningen visar att SiS står inför ett omfattande utbildnings- och utvecklingsarbete för att jämställa vården av flickor och pojkar, kvinnor och män.

    Författare: Leili Laanemets och Arne Kristiansen

    Beställ eller ladda ner från webbshoppen

  • 2 2007 Vårdkedjeprojektet. Tre utvärderingsperspektiv

    På uppdrag av Socialdepartementet har SiS sedan april 2004 genomfört det så kallade Vårdkedjeprojektet (VKP), vars syfte var att förbättra vården av vuxna missbrukare som vårdas enligt LVM och att förbättra samarbetet mellan kommuner och SiS institutioner. Utmärkande för projektet var att kommunerna fick §27-vården subventionerad och att det anställdes särskilda samordnare som fungerade som spindeln i nätet i första hand för klienten under klientens tid i projektet. En särskild behandlingsmetod, CRA, Community Reinforcement Approach, användes i projektet. Metoden är manualbaserad och beteendeinriktad med betoning på motiverande tekniker, MI, Motiverande samtal och Återfallsprevention.

    Kommunerna Eskilstuna, Uppsala och Örebro och stadsdelarna Maria Gamla stan och Katarina Sofia i Stockholm sände LVM-klienter till i projektet deltagande SiS-institutionerna Hornö i Enköping, Rällsögården i Kopparberg och Runnagården i Örebro. De två förstnämnda tar emot manliga, det sistnämnda kvinnliga klienter. Under den utvärderade projekttiden, 1 juli 2004–31 december 2005, tackade 74 av 98 möjliga klienter ja till att delta i projektet.

    I uppdraget till SiS ingick att försöksverksamheten skulle utvärderas. Uppdraget har genomförts av Stockholms och Örebro universitet i samarbete. Projektledare har varit Kerstin Stenius vid SoRAD medan Lars Oscarsson har lett programutvärderingen. Själva utvärderingen är genomförd i tre fristående studier av Johannes Fäldt vid Örebro universitet och Jessica Palm och Jessica Storbjörk vid SoRAD, Stockholms universitet.

    Författare: Johannes Fäldt, Jessica Storbjörk, Jessica Palm, Lars Oscarsson, Kerstin Stenius

    Beställ eller ladda ner från webbshoppen

  • 1 2007 Annars får man inte vara med

    Missbrukarvård och kulturens täckelse - exemplet romer.

    En förändring tycks pågå i förhållandet mellan svenskar och romer i allmänhet och mellan svenska behandlingsinstitutioner och romska missbrukare i synnerhet. Förändringen har en positiv riktning. Personal i missbrukarvården upplever inte längre romska missbrukare som ett specifikt problem. Modern missbrukarvård behandlar alla klienter olika, utifrån vars och ens behov. På den romska sidan
    händer det också saker. Missbruk förekommer men vården har fått en välkommen komplettering av utbildade romska behandlare. Allt fler romer verkar se möjligheter till en viss gemenskap med det svenska samhället, utan att behöva riskera sin identitet. Den vägen kan framstå som nödsakad – om man vill vara med – men erfarenheten visar att i en föränderlig värld måste även en stark kultur i någon mening få rubbas.

    Författare: Göran Johansson

    Beställ eller ladda ner från webbshoppen

  • 1 2006 Att starta ett särskilt ungdomshem - exemplet Klarälvsgården

    Den 1 januari 1999 trädde en ny lag i kraft, Lagen om verkställighet av sluten ungdomsvård, LSU. Sluten ungdomsvård skall framför allt vara ett alternativ till tidsbestämt fängelsestraff för ungdomar som begår allvarliga brott i 15-17-årsåldern. Syftet med den nya påföljden var att inte blanda unga, ofta förstagångsbrottslingar, med vuxna, "kroniskt" kriminella. Därför verkställs domen vid SiS särskilda ungdomshem.

    Lagstiftaren hade beräknat att ett tiotal platser per år skulle behövas för pojkar dömda enligt LSU. Denna beräkning visade sig vara alltför optimistisk och redan år 2000 uppskattades behovet till 40 platser. För att tillgodose platsbehovet beslöt SiS att öppna en ny institution, Klarälvsgården, under år 2001. Denna rapport handlar om vedermödorna vid inrättandet av en ny institution. Författarna Lars Bergström och Annika Rudqvist har intervjuat personal och institutionsledning och observerat verksamheten och sedan sammanställt sina resultat i föreliggande rapport.

    Författare: Lars Bergström och Annika Rudqvist

    Beställ eller ladda ner från webbshoppen

  • 3 2005 Påverkan eller total förändring?

    Kritik av en förhållning med avstamp i ett program mot missbruk och kriminalitet.

    Rällsögårdens behandlingshem har i sin behandlingsarsenal ett så kallat krimprogram, beskrivet i termer av undervisning. Det betecknas som ett påverkansprogram och syftar till att eliminera klienternas kriminella livsstil och långsiktigt påverka deras tankemönster. Socialantropologen Göran Johansson har åtagit sig att beskriva och analysera programmet. Det visar sig fungera väl och stimulerar Johansson till att fördjupa sig i programmets teoretiska villkor. I en resumé av krimprogrammets upprinnelse finner han en i vår tid olämplig fråga: Hur ska vi behandla kriminella vars problem är att de saknar moral?

    Något svar får vi inte men i rapporten övervägs om påverkan (anpassning/etik) som strategi är nog eller om en satsning på total förändring (subversion/moral) är en tänkbar eventualitet. I krimprogrammets bakgrund figurerar nämligen metamorfosen som en alternativ utväg. Om den missbrukande människans liv i tid ska kunna räddas måste kanske individen – med behandlarnas hjälp – övervinna samhället och själv befria sig från sina problem.

    Författare: Göran Johansson

    Beställ eller ladda ner från webbshoppen

  • 2 2005 "Demokrati i det lilla?". Ungdomars delaktighet i sin behandling

    Undersökningen genomfördes hösten 2001 – sommaren 2002. Totalt 92 ungdomar från 12 av SiS 35 särskilda ungdomshem kom att delta i studien. Av dessa intervjuades var tredje en andra gång för att se om deras uppfattningar förändrades när de hade vistats på institutionen en längre tid. Syftet har inte varit att utvärdera enstaka institutioner eller deras behandling och det redovisas inte på vilken institution de undersökta ungdomarna har vistats.

    Studiens resultat visar att det finns relativt goda förutsättningar för ungdomarnas delaktighet i behandling – de är medvetna om sina problem och vill få hjälp. De flesta tycker att det är viktigt att kunna påverka sin behandling och tycker sig ta stort ansvar för sin behandling. Klimatet på avdelningarna ger också goda förutsättningar för behandling – ungdomarna tycker att det är tillåtet att vilja ha hjälp och OK att tycka bra om personalen. För att delaktighet skall uppstå krävs också att personalen informerar, lyssnar, frågar efter ungdomarnas åsikter och tar hänsyn till dem. Det är där bristerna tycks finnas.

    Författare: Anne Hermodsson och Cecilia Hansson

    Beställ eller ladda ner från webbshoppen

  • 1 2005 Ger ART bättre behandlingseffekter?

    Utvärdering av metoder på tre ungdomshem.

    Sundbo ungdomshem, ett särskilt ungdomshem för pojkar beläget i Fagersta, har sedan 1996 använt en ny behandlingsmodell med KBT-inriktning där ART (Aggression Replacement Training) är ett huvudinslag. Denna typ av behandling har visat sig framgångsrik i studier i USA.

    Trots att flera institutioner i Sverige, både inom SiS och utanför, har tillämpat hela eller delar av modellen har ingen effektutvärdering gjorts förrän nu. Det huvudsakliga utfallsmåttet var pojkarnas kriminalitet efter behandlingen, vilket sjönk något efter behandlingen. Frågan är om det är tack vare KBT, ART och teckenekonomi.

    Så här säger en av pojkarna som intervjuats i studien: Men ART, sitta och träna, nicka i tid, be om ursäkt och sånt. Det kan dom flesta, det tror jag. Tror du det? Ja, någorlunda så kan dom göra det. Och om dom inte kan så ska dom inte sitta och kolla på tavlan, dom fem punkter som man ska göra, det ska ju vara mer praktiskt. Tycker du att ART hjälper någonting? Nej. Det har inte blivit någon skillnad där, känner du? Nej, inte på grund av ART. Det är på grund av att jag väljer att inte slå.

    Författare: Rolf Holmqvist, Teci Hill och Annicka Lang

    Beställ eller ladda ner från webbshoppen

  • 2 2004 Det förlorade livet eller livet som oändlig kamp

    LVM-klienters livshistorier med fokus på kvinnor.

    Noriko Kurube undersöker i denna studie manliga och kvinnliga alkoholmissbrukares livslopp. Styrkan med livsloppsperspektivet är att man inte ser varje livsfas separat eller isolerad utan ser samspelet mellan olika livsfaser. I det här fallet handlar det om att beskriva och förstå hur 16 LVM-klienter, 8 män och 8 kvinnor, format sina liv, hur de förhåller sig till alkohol i det långa livsloppet, vilka strategier de använder för att bemästra svårigheter, vilka konsekvenser de får av det levda livet och hur de uppfattar sina liv.

    Drickandet är inget centralt tema vare sig bland männen eller bland kvinnorna. Men när de berättar om drickandet innehåller männens berättelser en mera öppen attityd mot social avvikelse och konflikter med myndigheternas kontroll medan kvinnornas berättelser fokuserar på upplevelser av skam. Temamässigt intresserar sig männen för sin barndomsfamilj och sitt arbetsliv, medan kvinnorna berättar mest om sig själva och om sin egen familj.

    Författare: Noriko Kurube

    Beställ eller ladda ner från webbshoppen

  • 1 2004 Lärande och kunskapsanvändning

    Kompetensutveckling genom personalutbildning och arbete vid särskilda ungdomshem.

    Kan praktikers erfarenhetsbaserade kunskap utvecklas genom formell utbildning? Kan kunskap som inhämtas genom formell utbildning, samtidigt som man arbetar, användas och utvecklas i det dagliga arbetet? Vilka är förutsättningarna för en fruktbar växelverkan mellan utbildning och praktik?

    Leif Nilsson diskuterar ovanstående frågor med utgångspunkt i erfarenheter från en omfattande satsning på personalutbildning på SiS särskilda ungdomshem.

    Författare: Leif Nilsson

    Beställ eller ladda ner från webbshoppen

  • 3 2003 Kultur - Forskning - Missbruk - Vård. Motsägelser

    Just nu pågår en mångmiljonsatsning på kunskapsbaserat socialt arbete. Evidensbaserade behandlingsmetoder efterlyses. Inom SiS skall vården baseras på vetenskap och beprövad erfarenhet. Är det självklart att det skall (eller kan) vara så?

    Socialantropologen Göran Johansson för ett teoretiskt resonemang kring forskning och praktik inom socialt arbete i allmänhet och inom missbrukarvården i synnerhet. Han påpekar: I begynnelsen var praktiken. Sedan kom utbildningen. Forskningen kom sist. I dag ser sig forskarsamhället emellertid som om det omvända vore naturligast, som om varken utbildning eller praktik borde förekomma – kanske inte kan förekomma – innan forskarna varit på plats och sagt sitt.

    Författare: Göran Johansson

    Beställ eller ladda ner från webbshoppen

  • 2 2003 Ungdomarnas upplevelse av sluten ungdomsvård

    En jämförelse med LVU-placeringar och fängelse.

    SiS särskilda ungdomshem har sedan januari 1999 en ny klientgrupp, ungdomar som gjort sig skyldiga till grova brott i åldern 15–17 år och som dömts till sluten ungdomsvård (LSU) istället för fängelse. I forskningsprojektet Utvärdering av sluten ungdomsvård har den nya påföljden utvärderats. Det är ungdomarnas egen uppfattning om sin vistelse på särskilda ungdomshem som står i fokus i denna rapport.

    Innebär LSU i mindre utsträckning än fängelse en negativ inverkan på ungdomarna, i större utsträckning vård och behandling, men ändå samma nivå av repression/straff? Hur påverkas de LVU-placerade av att vårdas tillsammans med dömda till sluten ungdomsvård? Detta har undersökts genom att ställa frågor till ungdomar, både dömda till sluten ungdomsvård och LVU-placerade samt intagna på kriminalvårdsanstalter med specialisering mot unga dömda.

    Författare: Jessica Palm

    Beställ eller ladda ner från webbshoppen

  • 1 2003 "Det är dom här jag har och inte har."

    Om LVM-vårdade narkotikamissbrukares sociala nätverk.

    Citatet som utgör bokens titel är Rosas, som också säger: "Jag lever redan utan dom det är svårt att leva utan. Jag är ensam, ännu mera ensam." Dessa uttalanden sammanfattar rapportens innehåll. Efter långvarigt tungt narkotikamissbruk har nätverken glesats ut för de flesta. Familjen har gett upp, barnen är omhändertagna, vänner har dött, kärleksliv är svårt att förena med missbrukarliv. Professionella, behandlare, socialarbetare, läkare finns att tillgå i perioder men någon kontinuitet är det sällan frågan om. Vänner utanför missbrukarkretsarna förekommer sällan.

    Långvarig professionell hjälp med många olika typer av insatser är en förutsättning för att personer med långvarigt missbruk kan lämna missbruket och träda in i samhället.

    Författare: Anette Skårner och Margareta Regnér

    Beställ eller ladda ner från webbshoppen

  • 5 2002 Sluten ungdomsvård

    Rättsliga reaktioner på de ungas brott före och efter införandet 1999.

    Den 1 januari 1999 trädde en ny lag i kraft, Lagen om verkställighet av sluten ungdomsvård, LSU. Sluten ungdomsvård ska framför allt vara ett alternativ till tidsbestämt fängelsestraff för ungdomar som begår allvarliga brott i 15-17-årsåldern. Domen verkställs vid SiS särskilda ungdomshem. Studiens syfte har i första hand varit att bedöma om lagen genomförts i enlighet med lagstiftarens intentioner och utan avsevärda bieffekter.

    Undersökningen, genomförd av professor Eckart Kühlhorn, Stockholms universitet, visar att en polarisering har skett på så sätt att frihetsstraffen är mera koncentrerade till lagföringar med många brott och påtaglig förbrottslighet efter reformens ikraftträdande. Strafftiderna är betydligt längre när domen är sluten ungdomsvård än när den före reformen var fängelse, vilket främst beror på att de korta och medellånga frihetsberövandena förlängts.

    Författare: Eckart Kühlhorn

    Beställ eller ladda ner från webbshoppen

  • 4 2002 "De kommer ut fräscha och fina." Om tvång och hemlöshet

    Forskningsprojektet Tvångsvårdade missbrukare i hemlöshet under ledning av professor Hans Swärd har sin upprinnelse i iakttagelsen att många hemlösa blir föremål för tvångsvård samtidigt som många tvångsvårdade missbrukare hamnar i hemlöshet efter LVM-vården.

    Forskargruppen har genomfört en pilotundersökning bestående av tre delar: 1) en uppföljning av personer hemmahörande i Lund, Malmö eller Helsingborg, som vårdats enligt LVM under år 2000, 2) en vinjettstudie med representanter för ett antal bostadsbolag om tvångsvårdade missbrukares möjligheter att få hyra en lägenhet samt 3) en intervjustudie med några tvångsvårdade och olika kategorier av professionella om deras erfarenheter av tvångsvård och boende.

    Trots studiens pilotkaraktär visar resultaten tydligt problematiken kring boendet för missbrukarna. Var femte tvångsvårdad som hade egen bostad när vården inleddes, har under vårdtiden blivit av med bostaden. Ingen som inledningsvis var bostadslös har efter tvångsvården fått egen lägenhet. Detta, om något, visar boendesituationens allvar. Att ha en egen bostad är själva grunden för ett värdigt liv och en förutsättning för en framgångsrik väg bort från missbruket.

    Författare: Lena Yohanes, Anna Angelin, Anders Giertz och Hans Swärd

    Beställ eller ladda ner från webbshoppen

  • 3 2002 Bete sig normalt. Ett perspektiv på den vuxna familjehemsvården

    Socialantropologen Göran Johansson har bidragit med teoretiska diskussioner kring alkohol och narkotika, frivillig vård och tvångsvård av missbrukare samt, med denna rapport, kring eftervård och utslussning. Textens titel – Bete sig normalt – understryker författarens syn på familjehemsvård som en slags normalisering och ett alternativ till den organiserade missbrukarvården, där det professionella sättet kommit att uppfattas som något annat än normalt beteende. En slutsats författaren drar är att den professionella insatsen, trots resursdominans och kunskapserfarenhet, alltid måste betrakta sig som ett komplement till det normala.

    Rapporten ger en bild av familjehemsvårdens funktion, potential, möjligheter och problem. Den innehåller en beskrivning av den konsulentverksamhet som sköter kontakterna mellan familjehem och socialtjänst. Johansson har intervjuat representanter för familjehem, konsulentorganisationer, kommuner och LVM-hem och samtalat med LVM-klienter om deras tankar kring och erfarenheter av familjehem.

    Författare: Göran Johansson

    Beställ eller ladda ner från webbshoppen

  • 2 2002 Arbetsmiljö och behandlingskultur

    Jämförelser mellan SiS-institutioner och andra vårdmiljöer.

    SiS institutioner har en besvärlig psykosocial arbetsmiljö på grund av att de inskrivna är mycket vårdbehövande personer med svår missbruksproblematik eller kriminalitet. Personalen kan fara illa på grund av klienternas våldsbenägenhet och andra utagerandetendenser. Därför tog SiS initiativ till ett projekt med syfte att stödja institutionerna i deras arbetsmiljöarbete.

    Med hjälp av enkäter har psykosocial arbetsmiljö, arbetsgruppsklimat, vårdideologi, arbetsmiljö och utbrändhet, personalens självbild samt deras känslor inför de vårdade studerats. Studiens uppläggning följer en modell som utvecklats i det så kallade Behandlingshemsprojektet vid psykologiska institutionen vid Umeå universitet under ledning av professor Bengt-Åke Armelius. Sammanlagt 16 SiS-institutioner kom att ingå i projektet.

    Rapportens fokus ligger dels i en jämförelse mellan SiS institutioner och andra vårdmiljöer som studeras inom ramen för Behandlingshemsprojektet, dels i en jämförelse mellan manlig och kvinnlig personal på SiS institutioner. Rapporten visar att SiS institutioner har en problematisk arbetsmiljö, framför allt vad gäller förekomsten av utbrändhetsliknande faktorer bland personalen. Analysen visar också att manliga SiS-anställda upplever arbetsmiljön besvärligare än vad kvinnliga anställda gör. Rapporten ger en allsidig beskrivning av arbetsmiljön på SiS.

    Författare: Madeleine Jeanneau

    Beställ eller ladda ner från webbshoppen

  • 1 2002 Missbrukare med psykiska störningar och psykiatripatienter

    Jämförelser baserade på ASI, SASB och DMT.

    Rapporten innehåller tre artiklar rörande LVM-klienters problembelastning och probleminsikt jämfört med andra klient- och patientgrupper.

    I den första artikeln redogörs för LVM-klienternas problembild och deras egen uppfattning om problemens allvar och hjälpbehov såsom de kommer fram i en ASI-intervju (Addiction Severity Index). ASI används som screeningsinstrument inom såväl missbruks- som kriminalvården.

    Den andra artikeln jämför självbilden hos fyra grupper, två grupper missbrukare och två patientgrupper inom psykiatrin. Självbild skattades med hjälp av SASB-formuläret (Structural Analysis of Social Behavior).

    Den tredje artikeln belyser försvarsmönster hos två missbruksgrupper, två grupper av psykiatripatienter samt en grupp icke-patienter.

    Artiklarna ger värdefulla kunskaper om en svår grupp LVM-vårdade missbrukares personlighet, deras uppfattning om sina problem och hjälpbehov inom olika livsområden, självuppfattning och självbild samt hur de hanterar sina problem. Kunskaperna kan användas som vägledning vid val av motivations- och behandlingsinsatser för denna grupp missbrukare.

    Författare: Bengt-Åke Armelius, Kerstin Armelius, Håkan Larsson och Elisabet Sundbom

    Beställ eller ladda ner från webbshoppen

  • 3 2001 Empati och professionellt förhållningssätt

    Behandlarrollen i missbrukarvården

    Hur förmår personalen på LVM-hem att upprätthålla empatisk förmåga och professionellt förhållningssätt i sitt dagliga arbete med tvångsintagna alkoholister och narkomaner? LVM-hemspersonalen jämförs med sjukhuskuratorer och frivårdsinspektörer.

    Både kvantitativa metoder och deltagande observation med intervjuer har använts. I observationsstudien har psykiska strategier kunnat identifieras som är väl förenliga med ett professionellt förhållningssätt. Dessa har en vägledande funktion och synes vara en produkt av både erfarenhet och utbildning samt personlighetsfaktorer. Även strategier som bryter mot ett professionellt förhållningssätt noterades. Dessa utmärks av starka inslag av psykiska försvar samt brister och problem i förmågan till kontakt och kommunikation.

    Författare: Ulla Holm

    Beställ eller ladda ner från webbshoppen

  • 2 2001 Kommunikativ pedagogik och särskilda ungdomshem

    Inlärningsproblem, avbruten skolgång, skolk, särbehandling och mobbning. De ungdomar som omhändertas och placeras på ungdomshem har ofta dåliga erfarenheter av skolan. Vilka möjligheter ger SiS dem att reparera sin bristfälliga skolgång och återvända till ett samhälle som ställer allt högre krav på kunskap och utbildning?

    Forskare från Växjö universitet har undersökt pedagogikens villkor och möjligheter inom de särskilda ungdomshemmen. De har gjort observationer, intervjuer med lärare, deltagit i utvecklingsarbete och kartlagt läs- och skrivsvårigheter.

    Författare: Per Gerrevall och Håkan Jenner (red)

    Beställ eller ladda ner från webbshoppen

  • 1 2001 Vård bakom låsta dörrar. Lunden, ett LVM-hem för kvinnor

    Författare: Bengt Svensson

    Ladda ner från webbshoppen

  • 2 2000 När anhöriga involveras

    Personalens beskrivning av anhöriga på särskilda ungdomshem.

    I rapporten redovisas dels en enkätstudie till samtliga ungdomshem om deras praxis för familjearbete, dels en fördjupad intervju- och observationsstudie vid två särskilda ungdomshem. Störst acceptans visar personalen i enkätstudien medan förbehållen förs fram i diskussioner och vid observationer av det praktiska arbetet.

    Det är främst personalens synsätt som redovisas men några ungdomar och föräldrar kommer också till tals.

    Författare: Malin Bangura Arvidsson och Malin Åkerström

    Beställ eller ladda ner i webbshoppen

  • 1 2000 Tvång och tillit

    LVM-vården som kulturell ingenjörskonst - exemplet Hornö

    Författaren visar genom antropologisk metod vad begreppen behandling, utredning, motivation och förändring innebär i praktiken. Enligt Johansson liknar strukturen hos tvångsvården en övergångsritual genom avskiljning, övergång och återinträde i samhället.

    Författare: Göran Johansson

    Ladda ner i webbshoppen

  • 3 1999 Ungdomar från särskilda ungdomshem i Stockholms brottsliga nätverk

    I rapporten beskrivs de nätverk av brottsliga relationer som ungdomarna ingår i och hur intagningen av några ungdomar på särskilda ungdomshem påverkar de existerande nätverken samt om intagningen leder till etablering av nya nätverk.

    Nätverksundersökningen omfattar alla personer under 21 år som under åren 1991–1995 misstänktes för brott i Stockholms stad och som registrerades av polisen samt misstänkta medbrottslingar till dessa.

    Författare: Jerzy Sarnecki

    Beställ eller ladda ner i webbshoppen

  • 2 1999 "Plötsligt får man lust att leva"

    En grupp narkomaners berättelser om sina självmordsförsök.

    I  rapporten redovisas resultat från intervjuer med 24 narkotikamissbrukare som gjort självmordsförsök under sin missbruksperiod. Rapporten beskriver olika situationer då narkomaner är speciellt känsliga för självmordstankar och benägna att göra självmordsförsök; vid försämrad psykosocial situation, frihetsberövande, utsatthet och psykisk sjukdom.

    Författare: Eva Johansson och Mats Fridell

    Beställ eller ladda ner i webbshoppen

  • 1 1999 Etik och ungdomsvård - en empirisk studie av anställdas etiska problem inom tvångsvård av ungdomar

    Personalen på särskilda ungdomshem fick i smågrupper resonera kring erfarenheter av etiska svårigheter i verksamheten. Diskussionerna sammanfattas i ett antal teman, alla med en etisk dimension.

    Författare: Gunnel Colnerud

    Beställ eller ladda ner i webbshoppen

  • 2 1998 Ett § 12-hem för flickor. Omdefinitioner inom ungdomsvården

    Vad händer när ett ungdomshem ändrar målgrupp från pojkar till flickor? Hur påverkas verksamhetens utformning, personalens roller och attityder? Flickorna tyr sig främst till kvinnlig personal, vilkas behandlarroll stärks, medan den manliga personalen, som tidigare haft huvudansvar för disciplinering, bemötande av våldshot o s v förlorar i auktoritet och status.

    Projektet har bedrivits vid Behandlingshemmet Ljungaskog.

    Författare: Berit Andersson

    Beställ eller ladda ner i webbshoppen

  • 1 1998 LVM-vårdens kvalitet enligt socialtjänstens bedömning

    Rapporten presenterar en modell för utvärdering av LVM-institutionernas tjänstekvalitet, i första hand sett ur socialtjänstens perspektiv. Begreppen tjänstekvalitet och behovstillfredsställelse diskuteras och deras olika kriterier lyfts fram.

    Författare: Arne Gerdner

    Beställ eller ladda ner i webbshoppen

  • 3 1997 Etiska konflikter inom tvångsvård av ungdomar

    Delrapport 1 (Se även slutrapporten 1/99 - kräver särskild beställning)

    Etiska dilemman förekommer dagligen i arbetet på särskilda ungdomshem. En av undersökningens viktigaste slutsatser är att personalen behöver reflektera över sina egna motiv och diskutera när integritetskränkningar, att tränga sig på, bestämma över, att hålla tyst eller röja förtroenden är berättigade.

    Författare: Gunnel Colnerud

    Beställ eller ladda ner i webbshoppen

  • 2 1997 Ungdomar i tvångsvård

    Råbyundersökning 94.

    ”Det var egentligen inget dåligt syfte: att skydda mig från samhället och samhället från mig”. Forskningsrapporten ger röst åt många ungdomars tankar och reflektioner. Hur har det gått för de utskrivna och hur ser de på placeringen och vistelsen?

    Forskningen har bedrivits på Råby ungdomshem. Undersökningen består av två delar: en registerstudie av samtliga ungdomar på Råby under tiden januari 1983 till juni 1993, och intervjuer med 61 slumpmässigt utvalda av dessa ungdomar.

    Författare: Claes Levin

    Beställ eller ladda ner i webbshoppen