Ny forskning om akutavdelningar
Akutavdelningarna på SiS ungdomshem uppfattas av socialtjänst, SiS personal och ungdomarna själva som en plats där de kan landa i en strukturerad miljö med vardagliga rutiner. Det visar en ny forskningsstudie om akutavdelningar på SiS ungdomshem.
Forskarna Lina Ponnert, Susanna Johansson och Kerstin Svensson vid socialhögskolan på Lunds universitet har i sin studie undersökt hur vården är utformad på en akutavdelning och vad den består av, med syftet att förstå akutavdelningens roll i vårdkedjan. Genom fältbesök och intervjuer har de undersökt akutpraktiken ur socialtjänstens-, personalens- och de ungas perspektiv. Studien har pågått under tre år med stöd av forskningsmedel från SiS.
Placering på akutavdelning
De ungdomar som placeras hos SiS har ett akut skyddsbehov, på grund av att de ungas hälsa och utveckling riskerar att skadas av missbruk, kriminalitet eller annat nedbrytande beteende. En av de frågor som forskarna ville utreda var hur vårdinnehållet ser ut på en akutavdelning i jämförelse med en behandlingsavdelning, då akutavdelningar inte har ett utredningsuppdrag eller behandlingsuppdrag.
Både socialsekreterare och behandlingsassistenterna på ungdomshemmen beskriver akutavdelningarna som en plats där de unga kan landa i en strukturerad miljö med vardagliga rutiner. SiS personal beskriver det behandlande uppdraget som omvårdande, skyddande och ett sätt att lära känna de ungas problematik. De beskriver att ungdomarna ofta är i så dåligt skick vid ankomst att de unga måste återhämta sig rent fysiskt innan de kan ta till sig av någon form av behandling.
Ungdomarna är i stort nöjda med placeringen och beskriver att de behövde komma ifrån det liv de levde innan. De upplever placeringen som livräddande. Men de beskriver också att tiden på akutavdelningen innehåller tristess och väntan på nästa steg, vilket innebär att de inte alltid ser någon mening med att delta i aktiviteter på avdelningen. Akutavdelningen på SiS ses som en mellanlandning innan ungdomarna ska vidare till en behandlingsavdelning inom SiS, eller till ett HVB-hem eller familjehem.
Lång väntan på nästa steg
Forskarna ifrågasätter i rapporten om maxtiden på åtta veckor är tillämpbar på alla ungdomar eller om det ibland kan vara så att vårdtiden går från nödvändigt skydd till destruktiv i sig för ungdomar. De menar att det kan finnas skäl till att SiS ser över om även akutavdelningar bör innehålla behandlande aktiviteter om vårdtiden väntas bli för lång. Detta för att ytterligare bidra till någon form av motivation och meningsfullhet för ungdomarna. De menar vidare att socialtjänsten inte bör byta socialsekreterare under pågående insats och att socialsekreterarna bör vara mer nåbara för de unga under vårdtiden. Samt att socialtjänsten bör eftersträva att vårdtiden på akutavdelningen blir så kortvarig som möjligt för att ungdomarna ska få så god vård och behandling som möjligt.