Tonåren en normbrytande fas för alla ungdomar

Alla ungdomar befinner sig i obalans någon gång under tonåren. För de flesta är normbrytande beteende en övergående fas. Endast en mindre andel av alla ungdomar utvecklar en allvarlig antisocial problematik. Statens institutionsstyrelse, SiS, har i en studie tittat på ungdomars problematik och livssituation.

Tillsammans med IMS (Institutet för utveckling av metoder i socialt arbete), Socialstyrelsen, har SiS gjort en studie om hur SiS-placerade ungdomars problematik och livssituation förhåller sig i relation till andra ungdomar. IMS har delfinansierat studien med en miljon kronor. 650 SiS-ungdomar och 1052 slumpmässigt utvalda ungdomar i åldrarna 13–20 år har svarat på frågor med hjälp av intervjuformuläret ADAD (Adolescent Drug Abuse Diagnosis). ADAD ger kunskap om ungas livssituation på ett flertal områden som skola, fysisk & psykisk hälsa, alkohol & droger, brottslighet, fritid & kamrater samt familjen.

Resultaten är publicerade i SiS-rapporten SiS-placerade ungdomars problematik i relation till andra ungdomar  av Helene Ybrandt, universitetslektor på Umeå universitet och Stefan Nordqvist, utredare hos SiS.

För de flesta ungdomar är tonåren en komplicerad och konfliktfylld tid. Det gäller för både SiS-placerade ungdomar och andra unga. Båda grupperna har alltså samma typ av problem som hör just ungdomsåren till, men digniteten och komplexiteten av problem är avsevärt högre hos SiS-ungdomarna.

– Tonåren är en turbulent tid där majoriten genomgår en period av normbrytande beteende. Många begår brott som klotter, skadegörelse eller snatteri och en hel del testar droger, säger Stefan Nordqvist.

Studien visar att SiS-gruppen särskiljer sig på flera områden, vilket inte är förvånande i sig. Ungdomarna blir tvångsomhändertagna på grund av kriminalitet, missbruk eller antisocialt beteende. Många har begått flera olika typer av brott som narkotikabrott och våldsbrott. I referensgruppen dricker ungdomarna oftare alkohol än SiS-ungdomarna, som däremot använder narkotika i större omfattning.

Flickor rapporterar fler fysiska och psykiska problem än pojkar, det gäller båda grupperna. SiS-placerade flickor uppger dock en mer allvarligare problematik än flickor i referensgruppen. Åtta av tio SiS-ungdomar har sex eller fler skolproblem, jämfört med tre av tio i referensgruppen. Det handlar om skolmisslyckande, svårt att hänga med i skolan, skolk, konflikt med lärare och inställningen till skola. Om man misslyckas i skolan ökar risken för framtida psykosociala problem, kriminalitet och missbruk. Ju tidigare detta sker desto sämre är framtidsutsikterna.

– Det vi ska ta till oss av svaren är att ungdomarna som kommer till SiS inte är en stigmatiserad grupp. Det är jobbigt att växa upp och det tillhör tonåren att gå igenom perioder med tuffa problem, säger Stefan Nordqvist.

En viktig omständighet som blir tydlig i rapporten är att problem uppstår tidigt och för SiS-ungdomarna börjar de tidigare än för referensgruppen.

– Brister i den sociala kontrollen gör att en del unga faller igenom. Resurser finns inte kring alla barn och ungdomar. Om ingen fångar upp problemen i tid accelererar de i stället. Skolproblemen förvärras, umgänge i antisociala kretsar ökar och droger och brottslighet kommer in i bilden, säger Stefan Nordqvist.