Jag godkänner
Statens Institutionsstyrelse - till startsidan Det gäller livet.

Till dig som vårdas på SiS LVM-hem med stöd av LVM

Det här är LVM-vård

Syftet med LVM-vården är att du ska bli motiverad att arbeta med dina missbruksproblem och efter LVM-tiden fortsätta med frivillig behandling i någon form. Personalen utreder tillsammans med dig din situation och vilka behov du har. Utredningen ligger till grund för planeringen av den fortsatta vården och behandlingen.

Vad är § 27-vård?

Under LVM-tiden kan du få flytta till ett öppet behandlingshem, ett familjehem eller delta i öppenvård på din hemort medan du fortfarande vårdas enligt LVM. Det kallas för § 27-vård. Vad § 27-vården kommer att innehålla bestäms bland annat av det som kommit fram i utredningen.

LVM-hemmet har huvudansvaret för dig även under § 27-vården. Det innebär att institutionschefen beslutar att du ska tillbaka till LVM-hemmet om du till exempel använder droger eller inte följer den överenskomna planeringen för § 27-vården.

Hur länge kan du få LVM-vård?

LVM-vården får pågå i högst sex månader. Till LVM-tiden räknas vård i LVM-hem, § 27-vård och sjukhusvård.

Du har rätt att läsa din journal

Personalen skriver in det som händer i din vård och behandling i en journal. Du har rätt att läsa det som skrivs i den. Om du tycker att någon uppgift är fel så ska personalen anteckna det i journalen. Fråga institutionschefen om du vill veta vilka uppgifter institutionen har om dig, och hur de kan användas.

SiS särskilda befogenheter

För att du, de andra klienterna och personalen ska ha en trygg och säker miljö har personalen rätt att i vissa situationer använda tvångsåtgärder, något som kallas för särskilda befogenheter. Personalen kan använda dem för att till exempel hindra dig från att lämna LVM-hemmet.

Om personalen använder tvångsåtgärderna ska de alltid förklara för dig varför de används.

Hindra dig att lämna LVM-hemmet

Om du försöker lämna LVM-hemmet så har personalen rätt att hindra dig. De kan hålla dig kvar till exempel genom att hålla fast dig.

Elektroniska kommunikationstjänster och besök

Du har rätt att ta emot besök och använda elektroniska kommunikationstjänster, till exempel telefon och internet, på de tider som gäller på LVM-hemmet. Om personalen bedömer att din behandling påverkas negativt så kan de förbjuda besök eller användning av elektroniska kommunikationstjänster. Du har alltid rätt att kontakta din advokat eller myndigheter.

Brev

Du får alltid skriva och ta emot brev och paket. Personalen får inte läsa breven, däremot får de kontrollera försändelser till dig om de misstänker att dessa innehåller något som du inte får ha på LVM-hemmet (exempelvis droger eller föremål som kan användas vid drogintag).

Kroppsvisitation och ytlig kroppsbesiktning

När du kommer till oss första gången och när du har varit utanför LVM-hemmet får personalen söka igenom dina kläder och väskor (kroppsvisitation). Personalen kan också be dig att klä av dig naken så att de kan se att du inte gömmer något under kläderna (ytlig kroppsbesiktning). Om personalen misstänker att du har något som inte är tillåtet på LVM-hemmet (till exempel efter att du har haft besök) så har de också rätt att kroppsvisitera dig eller ytligt kroppsbesiktiga dig.

Rumsvisitation

Personalen har rätt att söka igenom ditt rum för att se om du har något som du inte får ha.

Säkerhetskontroll

För att säkerställa en trygg och säker miljö på LVM-hemmet kan kontroll med hjälp av metalldetektor genomföras efter det att du har varit i till exempel matsalen eller verkstaden.

Omhändertagande av egendom

Om du har något som är farligt eller olämpligt för dig och de andra klienterna, så ska personalen ta ifrån dig detta. Du får tillbaka dina saker senast när du skrivs ut. Om du har till exempel alkohol eller narkotika på dig så ska personalen ta hand om det och förstöra det.

Urinprov och utandningsprov

När du kommer till oss första gången och när du har varit utanför LVM-hemmet kan du behöva lämna ett urinprov eller utandningsprov för att kontrollera om du är påverkad av alkohol, narkotika eller andra droger. Under vistelsen i hemmet kan du behöva lämna prov om det kan misstänkas att du är påverkad.

Vård i enskildhet

Om personalen anser att din vård fungerar bättre om du inte träffar de andra klienterna hela tiden så kan du få så kallad vård i enskildhet. Du får då under en tid bo i en egen del av LVM-hemmet där du har personal i närheten hela tiden men inte får träffa andra klienter precis när du vill.

Avskiljning

Om du är våldsam eller så påverkad av alkohol eller droger att det inte går att ha någon verksamhet på avdelningen så kan personalen avskilja dig. Det innebär att du under en kortare tid, högst 24 timmar, är placerad i ett särskilt rum som personalen kan låsa dörren till. Personalen finns i närheten hela tiden. Så fort du är lugn får du komma tillbaka till avdelningen.

Du har rätt att överklaga vissa beslut

Personalen kan fatta beslut om hur din vård och behandling ska se ut. Sådana beslut ska du alltid få skriftligt. Personalen ska berätta för dig vad beslutet innebär. Du ska skriva under att du har tagit del av beslutet. Vissa beslut kan du överklaga till förvaltningsrätten om du inte är nöjd med dem.

De här besluten kan du överklaga

  • Beslut om att du ska flyttas till ett annat LVM-hem.
  • Beslut om att du inte ska skrivas ut från LVM-hemmet.
  • Beslut om att du inte får använda elektroniska kommunikationstjänster.
  • Beslut om att du inte får ta emot besök.
  • Beslut om att personalen ska förstöra något som du inte får ha på LVM-hemmet, till exempel alkohol, narkotika och kanyler.
  • Beslut om avskiljning.
  • Beslut om vård i enskildhet.
  • Beslut om att vård i enskildhet ska fortsätta.

Så här gör du för att överklaga ett beslut

När personalen har gett dig beslutet har du tre veckor på dig att överklaga det.

Skriv vilket beslut du överklagar och varför du tycker att beslutet är fel. Du ska också skriva under med ditt namn. Exempel:

Jag överklagar beslutet den (skriv in det datum som står i beslutet) om att jag inte får ringa till (skriv namnet på den du inte får ringa till). Jag tycker att beslutet är fel därför att (skriv varför du tycker beslutet är fel).
(Skriv under med ditt namn)

Om du tycker att det är svårt att skriva så kan du be personalen om hjälp.

Du ska lämna överklagandet till institutionschefen som bestämmer om beslutet kan ändras. Om institutionschefen inte ändrar beslutet skickar han eller hon överklagandet till förvaltningsrätten.

Du har rätt att klaga på vården

Om du är missnöjd med något på LVM-hemmet har du alltid rätt att klaga till personalen eller till någon av de myndigheter som kontrollerar att LVM-hemmet följer lagen. Dit hör till exempel Inspektionen för vård och omsorg (IVO) och Justitieombudsmannen. Du, dina anhöriga eller din social-sekreterare kan klaga på vården när som helst.

Exempel på sådant du kan klaga på:

  • Du får inte vara med och planera din behandling.
  • Du tycker att några i personalen behandlar dig fel.

Så här gör du för att klaga på vården

Det är du som bestämmer vem du vill klaga till. Du kan till exempel klaga till:

  • din kontaktperson, avdelningsföreståndaren, institutionschefen eller någon annan i personalen.
  • Inspektionen för vård och omsorg (IVO) eller Justitieombudsmannen.

Du väljer själv hur du vill klaga, genom att skriva brev eller ringa.

Om du är osäker på hur du ska göra ska du fråga din kontaktperson eller någon annan i personalen. De kan hjälpa dig att skriva eller att boka ett möte med institutionschefen, och med att ta fram adressen eller telefonnumret till tillsynsmyndigheten.

Om du skriver ett brev är det bra om du skriver under med ditt namn. Det gör det lättare att utreda vad som har hänt eftersom den som utreder då kan prata med dig.

Hantering av personuppgifter

SiS för journalanteckningar inom vården och behandlingen och – i vissa fall – hälso- och sjukvården. Personalen skriver journaler i elektroniska dokumentationssystem. I dina journaler och i annan dokumentation finns olika uppgifter om dig. Det kan, förutom namn, personnummer och adress, till exempel handla om din behandlingsplan eller om hälso- och sjukvårdsuppgifter.

SiS får behandla dessa uppgifter om dig för att kunna tillhandahålla och administrera hälso- och sjukvård och social omsorg. Du har alltid rätt att läsa vad personalen skriver om dig i din journal.

Du har också rätt att få veta om det finns uppgifter om dig i andra register hos SiS. I EU:s dataskyddsförordning och annan lagstiftning finns det regler för hur dina personuppgifter får behandlas. Du har rätt att en gång per år gratis be om att få en samlad information om vilka personuppgifter som finns hos oss och hur vi hanterar dem. Du har även rätt att få veta vilket lagligt stöd SiS har för att behandla dessa uppgifter om dig. Om du vill veta mer om dina personuppgifter, ska du kontakta institutionschefen. Du har rätt att begära rättelse av uppgifter om dig, göra invändningar eller begära radering av dina uppgifter. Du har också rätt i vissa fall att begära att SiS begränsar sin hantering av dina personuppgifter under en kortare eller längre period. SiS är skyldig att fatta beslut om du begär något av detta. SiS är skyldig att fatta beslut om du begär något av detta.

Om du upptäcker att en personuppgift som handlar om dig är fel eller vill begära något av det som framgår ovan kan du vända dig till institutionschefen eller SiS dataskyddsombud: dos@stat-inst.se. Om du har klagomål på vår behandling av dina personuppgifter har du också rätt att klaga hos Datainspektionen.