Jag godkänner
Statens Institutionsstyrelse - till startsidan Det gäller livet.

Till dig som vårdas på SiS särskilda ungdomshem med stöd av LVU

Den här informationen får ungdomarna skriftligt när de kommer till ungdomshemmet. Personalen går också igenom informationen med ungdomarna.

Kommunen där du bor har bestämt att du behöver vård på ett särskilt ungdomshem som drivs av SiS. Det kan bero på att du lever på ett sätt som inte är bra för dig, till exempel genom att missbruka droger eller begå brott.

På ungdomshemmet finns personal – behandlingsassistenter, lärare, psykologer, sjuksköterskor med flera. De ska hjälpa dig, bland annat med att planera din behandling och din skolgång, och tillsammans med dig skriva en behandlingsplan. Personalen kommer att berätta mer om det.

Du har rätt att läsa vad personalen skriver om dig
Personalen skriver in det som händer i din vård och behandling i en journal. Det är viktigt att allt som rör dig skrivs in i den så att du och personalen kan se att du får den vård du har rätt till. Du har rätt att läsa vad det står om dig. Om du tycker att någon uppgift är fel ska personalen anteckna det i journalen. Fråga institutionschefen om du vill veta vilka uppgifter institutionen har om dig, och hur de kan användas.

Personalen får använda tvångsåtgärder

För att du, de andra ungdomarna och personalen ska ha en trygg och säker miljö har personalen rätt att i vissa situationer använda tvångsåtgärder, något som kallas för särskilda befogenheter. Det betyder att personalen till exempel kan besluta att du inte får ringa till vem du vill eller att de tar hand om saker som du inte får ha på ungdomshemmet.

Om personalen använder tvångsåtgärderna ska de alltid förklara för dig varför de gör det.

Hindra dig att lämna ungdomshemmet
Om du försöker lämna ungdomshemmet så har personalen rätt att hindra dig. De kan hålla dig kvar till exempel genom att hålla fast dig.

Elektroniska kommunikationstjänster
Du får använda elektroniska kommunikationstjänster, till exempel telefon och internet, på de tider som gäller på ungdomshemmet. Om personalen bedömer att din behandling påverkas negativt så kan de förbjuda dig att använda elektroniska kommunikationstjänster. Du har alltid rätt att kontakta din advokat eller myndigheter.

Besök
Dina nära anhöriga (till exempel föräldrar och syskon) får oftast besöka dig. Om det är lämpligt får du också ta emot andra besök. Personalen får förbjuda besök om de anser att besöken påverkar dig på ett sätt som inte är bra för dig.

Brev
Du får alltid skriva och ta emot brev eller paket, men om personalen anser att brev som du får från eller skickar till en viss person kan påverka dig på ett sätt som inte är bra för dig, har de rätt att läsa breven. Personalen får också kontrollera brev och paket som du skickar eller får, om de misstänker att dessa innehåller något som du inte får ha på ungdomshemmet (till exempel droger eller andra saker som du kan använda för att skada dig eller andra). Brev som du skickar till eller får från din advokat eller myndigheter får ingen öppna och läsa om du inte vill det.

Kroppsvisitation och ytlig kroppsbesiktning
När du kommer till oss första gången och när du har varit utanför ungdomshemmet får personalen söka igenom dina kläder och väskor (kroppsvisitation). Personalen kan också be dig att klä av dig naken så att de kan se att du inte gömmer något under kläderna (ytlig kroppsbesiktning). Om personalen misstänker att du har något som inte är tillåtet på ungdomshemmet (till exempel efter att du har haft besök) så har de också rätt att kroppsvisitera dig eller ytligt kroppsbesiktiga dig. Personalen ska fråga dig om du önskar att någon viss personal är med vid kroppsvisitationen eller den ytliga kroppsbesiktningen.

Rumsvisitation
Personalen har rätt att söka igenom ditt rum för att se om du har något som du inte får ha.

Säkerhetskontroll
För att du ska vårdas i en trygg och säker miljö på ungdomshemmet kan kontroll med hjälp av metalldetektor genomföras efter det att du har varit i till exempel matsalen eller verkstaden.

Vi får ta hand om saker som du inte får ha på ungdomshemmet
Om du har något som kan vara farligt för dig och de andra på ungdomshemmet, till exempel en kniv eller något annat som kan användas som vapen, så ska personalen ta ifrån dig det. Det kallas för omhändertagande av egendom. Personalen kan också ta hand om till exempel pengar, kontokort och mobiltelefon om de anser att du kan använda sakerna på ett sätt som inte är bra för dig och de andra ungdomarna. Du får tillbaka dina saker senast när du skrivs ut från ungdomshemmet. Om du har till exempel alkohol eller narkotika på dig så ska personalen ta hand om det och förstöra det.

Urinprov och utandningsprov
När du kommer till oss första gången och när du har varit utanför ungdomshemmet kan du behöva lämna ett urinprov eller utandningsprov för att kontrollera om du är påverkad av alkohol, narkotika eller andra droger. Under vistelsen i hemmet kan du behöva lämna prov om det kan misstänkas att du är påverkad.

Vård i enskildhet
Om personalen anser att din vård fungerar bättre om du inte träffar de andra ungdomarna hela tiden så kan du få så kallad vård i enskildhet. Du får då under en tid bo i en egen del av ungdomshemmet där du har personal i närheten hela tiden men inte får träffa andra ungdomar precis när du vill.

Avskiljning
Om du är våldsam eller påverkad av alkohol eller droger så kan personalen avskilja dig. Det innebär att du under en kortare tid, högst 4 timmar, får vara i ett särskilt rum som personalen kan låsa dörren till. Personalen finns i närheten hela tiden. Så fort du är lugn får du komma tillbaka till avdelningen.

Vistelse utanför ungdomshemmet
Ibland kan du få lämna ungdomshemmet för att till exempel träffa din familj eller åka och handla. Fråga personalen vad som gäller för dig.

Du har rätt att överklaga vissa beslut
Vissa beslut kan du överklaga till domstol. Det betyder att du kan skriva till domstolen (förvaltningsrätten) att du tycker att beslutet är fel och att du vill att det ska ändras. Beslut som kan överklagas ska du alltid få skriftligt.

De här besluten kan du överklaga:

  • Beslut om att du inte får elektroniska kommunikationstjänster.
  • Beslut om att du inte får ta emot besök.
  • Beslut om vård på låsbar enhet.
  • Beslut om att vård på låsbar enhet ska fortsätta.
  • Beslut om kroppsvisitation eller ytlig kroppsbesiktning.
  • Beslut om rumsvisitation.
  • Beslut om att personalen ska förstöra något som du inte får ha på ungdomshemmet, till exempel alkohol och narkotika.
  • Beslut om att du ska lämna blod-, urin-, utandnings-, saliv- eller svettprov.
  • Beslut om avskiljning.
  • Beslut om vård i enskildhet.
  • Beslut om att vård i enskildhet ska fortsätta.
  • Beslut om övervakning av dina brev.

Så här gör du för att överklaga ett beslut
När personalen har gett dig beslutet har du tre veckor på dig att överklaga det.

Skriv vilket beslut du överklagar och varför du tycker att beslutet är fel. Du ska också skriva under med ditt namn. Så här kan du skriva:

Jag överklagar beslutet den (skriv in det datum som står i beslutet) om att jag inte får ringa till (skriv namnet på den du inte får ringa till). Jag tycker att beslutet är fel därför att (skriv varför du tycker beslutet är fel).
(skriv under med ditt namn)

Om du tycker att det är svårt att skriva så kan du be personalen om hjälp.

Du ska lämna överklagandet till institutionschefen som bestämmer om beslutet kan ändras.

Om institutionschefen inte ändrar beslutet skickar hon eller han ditt överklagande till förvaltningsrätten.

Om du är under 15 år har du rätt att få ett offentligt biträde som hjälper dig att överklaga beslutet.

Du har rätt att klaga på vården
Om du är missnöjd med något på ungdomshemmet har du alltid rätt att klaga till personalen eller till någon av de myndigheter som kontrollerar att ungdomshemmet följer lagen. Dit hör till exempel Inspektionen för vård och omsorg (IVO), Skolinspektionen och Justitieombudsmannen. Du, dina föräldrar eller din socialsekreterare kan klaga på vården eller skolan när som helst.

Exempel på sådant du kan klaga på:

  • Du får inte vara med och planera din behandling.
  • Du tycker att några i personalen behandlar dig fel.
  • Lärarna i skolan ger dig för lite stöd.

Så här gör du för att klaga på vården

Det är du som bestämmer vem du vill klaga till. Du kan till exempel klaga till:

  • din kontaktperson, avdelningsföreståndaren, institutionschefen eller någon annan i personalen
  • Inspektionen för vård och omsorg (IVO), Skolinspektionen eller Justitieombudsmannen.

Du väljer själv hur du vill klaga. Du kan skriva brev eller ringa.

Om du är osäker på hur du ska göra ska du fråga din kontaktperson eller någon annan i personalen. De kan hjälpa dig att skriva eller att boka ett möte med institutionschefen, och med att ta fram adressen eller telefonnumret till myndigheten du vill klaga till.

Om du skriver ett brev är det bra om du skriver under med ditt namn. Det gör det lättare att utreda vad som har hänt eftersom den som utreder då kan prata med dig.

Barn- och ungdomslinjen på Inspektionen för vård och omsorg

Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har ett särskilt telefonnummer för barn och ungdomar som är placerade på ungdomshem. Telefonnumret är
020-120 06 06. Dit kan du ringa på vardagar mellan klockan 09.00 och 17.00. Samtalet kostar ingenting. Om Barn- och ungdomslinjen är stängd kan du lämna ett meddelande på telefonsvararen.

Du kan också mejla till adressen beratta@ivo.se.

Hantering av personuppgifter

SiS för journalanteckningar inom vården och behandlingen, skolan och – i vissa fall – hälso- och sjukvården. Personalen skriver journaler i elektroniska dokumentationssystem. I dina journaler och i annan dokumentation finns olika uppgifter om dig. Det kan, förutom namn, personnummer och adress, till exempel handla om din behandlingsplan, hur det går för dig i skolan eller om hälso- och sjukvårdsuppgifter. Om du är under 18 år finns det också uppgifter om din/dina vårdnadshavare hos oss, och då ska även de få information om hanteringen av personuppgifter. 

SiS får behandla dessa uppgifter om dig för att kunna tillhandahålla och administrera hälso- och sjukvård och social omsorg och skola. Du har alltid rätt att läsa vad personalen skriver om dig i din journal.

Du har också rätt att få veta om det finns uppgifter om dig i andra register hos SiS. I EU:s dataskyddsförordning och annan lagstiftning finns det regler för hur dina personuppgifter får behandlas. Du har rätt att en gång per år gratis be om att få en samlad information om vilka personuppgifter som finns hos oss och hur vi hanterar dem. Du har även rätt att få veta vilket lagligt stöd SiS har för att behandla dessa uppgifter om dig. Om du vill veta mer om dina personuppgifter, ska du kontakta institutionschefen.  Du har rätt att begära rättelse av uppgifter om dig, göra invändningar eller begära radering av dina uppgifter. Du har också rätt i vissa fall att begära att SiS begränsar sin hantering av dina personuppgifter under en kortare eller längre period. SiS är skyldig att fatta beslut om du begär något av detta.

Om du upptäcker att en personuppgift som handlar om dig är fel eller vill begära något av det som framgår ovan kan du vända dig till institutionschefen eller SiS dataskyddsombud: dos@stat-inst.se. Om du har klagomål på vår behandling av dina personuppgifter har du också rätt att klaga hos Datainspektionen.