Vård av unga

Varje år omhändertas omkring 25 000 barn och ungdomar för att få vård utanför hemmet, i till exempel familjehem eller HVB-hem. Drygt tusen av dessa ungdomar placeras hos SiS. Medelåldern hos ungdomarna som placeras hos oss är drygt 16 år. 

Majoriteten av de ungdomar som kommer till något av våra särskilda ungdomshem är omhändertagna enligt LVU (lag med särskilda bestämmelser om vård av unga). En liten andel har ansökt om frivillig vård enligt SoL (socialtjänstlagen).

Grunder för omhändertagande

Grunden för ett omhändertagande enligt LVU kan vara

• att den unge lever ett destruktivt liv med exempelvis missbruk eller kriminalitet (3 §, de så kallade beteendefallen) eller
• att den unges föräldrar inte kan ge det stöd som han eller hon behöver för att få en bra uppväxt (2 §, de så kallade miljöfallen).

Missförhållandena ska riskera att skada den unges hälsa eller utveckling och frivillig vård ska inte räcka till i det enskilda fallet.väg.

Majoriteten av ungdomarna på de särskilda ungdomshem blir omhändertagna på grund av eget beteende enligt 3 § LVU.

Socialtjänsten utreder – förvaltningsrätten beslutar

Socialtjänsten gör en utredningen om vilket behov av vård den unge har. Därefter lämnar man en begäran om tvångsvård till förvaltningsrätten som fattar beslut om omhändertagandet .

I akuta lägen kan socialnämndens ordförande besluta om ett omedelbart omhändertagande, med förvaltningsrätten måste bekräfta det i efterhand.

Målsättningen med vården på de särskilda ungdomshemmen är att den unge ska kunna återvända till sitt eget hem eller eget boende. Därför ska socialnämnden följa upp vården och var sjätte månad ompröva om den unge fortfarande behöver vård eller om vården ska upphöra.

Ungdomarnas problem

Ungdomarna som kommer till oss har tidigare ofta fått behandlingsinsatser inom öppenvården eller vård i familjehem eller på privata HVB-hem. Det är när sådana insatser inte fungerar som socialtjänsten ansöker om en placering hos SiS.

Det är en grupp ungdomar med mycket svåra problem som får vård hos oss. Utagerande beteende, våld, missbruk och kriminellt beteende är vanliga orsaker till placering. Många ungdomar kommer från familjer med problem, och majoriteten har haft problem i skolan.

Vårdtid

Majoriteten av ungdomarna som kommer till oss är akutplacerade för att bryta ett destruktivt beteende. De stannar några veckor och går sedan vidare, till exempel till HVB-hem eller familjehem.

Många ungdomar blir placerade för att socialtjänsten vill ha en utredning innan man beslutar om fortsatt vård och behandling. Utredningstiden är åtta veckor.

Ytterligare en grupp får vård och behandling hos oss under längre tid.

Den genomsnittliga vårdtiden är ungefär fem månader. Vården hos oss är en liten del av de insatser som ungdomarna behöver. Vi arbetar därför för att, tillsammans med socialtjänsten, bygga vårdkedjor.

Individuell behandling

Ungdomarna bor på små avdelningar med maximalt åtta platser. Varje pojke och flicka får en behandlingsplan som utgår från hans eller hennes problem och förutsättningar. Vi utformar behandlingsplanen tillsammans med den unge, familjen och socialtjänsten.

Behandlingsmetoderna används utifrån den enskildes behov. Exempel på metoder är Aggression Replacement Training (ART), kognitiv beteendeterapi (KBT) och Funktionell familjeterapi (FFT).

Alla ungdomar på våra institutioner har rätt att få skolundervisning.

Ungdomarnas delaktighet

Ungdomar som är omhändertagna och får vård mot sin vilja befinner sig i en mycket speciell situation. Ibland kan det vara svårt att få dem att känna sig delaktiga i deras vård och behandling, men det är viktigt, inte minst för att behandlingen ska ge resultat.

Ungdomarna deltar i planeringen av den egna behandlingen. I brukarforum på institutionen har de möjlighet att säga vad de tycker om verksamheten på avdelningen. De får också information om hur de ska göra för att klaga på vården och överklaga beslut.

Vad tycker ungdomarna?

För att få en bild av vad ungdomarna ser som sina problem, deras uppfattning om behandlingen och hur det gick efter utskrivningen intervjuar personal på institutionerna ungdomarna vid inskrivning och utskrivning .

Intervjuerna visar att en majoritet av ungdomarna är nöjda med sin tid hos oss:

• 7 av 10 av de utskrivna ungdomarna uppger att de varit med i planeringen av sin behandling, att de haft en behandlingsplan och att de har kunnat komma till tals om sin vård.
• 8 av 10 anser att personalen har tagit sig tid för samtal.
• 6 av 10 anser att de har fått ganska mycket eller mycket hjälp med de problem de verkligen velat ha hjälp med.
• 7 av 10 tycker att de har fått ganska mycket eller mycket hjälp med problem de har haft i skolan.
• Drygt 7 av 10 skulle kunna rekommendera en person i samma situation en placering på samma institution.

Särskilda befogenheter

För att kunna genomföra vården har vi rätt att använda särskilda befogenheter, till exempel brevgranskning, kroppsbesiktning och urinprov. Till de särskilda befogenheterna räknas också avskiljning och vård i enskildhet.

Avskiljning iinnebär att vi, om den unge uppträder våldsamt under en begränsad tid kan avskilja honom eller henne från den övriga gruppen. Majoriteten av de ungdomar som kommer till oss blir aldrig avskilda.

Om den unge har speciella vårdbehov eller om det finns särskilda säkerhetsskäl kan institutionschefen besluta att den unge ska vara i en särskild del av institutionen tillsammans med enbart personal , något som kallas vård i enskildhet.

Tillsyn

Det är Socialstyrelsen som tillsynar verksamheten vid SiS särskilda ungdomshem. Socialstyrelsen gör både anmälda och oanmälde besök. Då intervjuar man ungdomar och personal och granskar SiS dokumentation.

Skolinspektionen tillsynar skolverksamheten på de särskilda ungdomshemmen.

Vad kostar vården?

Vår verksamhet finansieras av statsanslag och av de vårdavgifter som kommunerna betalar. Statens finansierar 1/3 av ungdomsvårdens kostnader.

Kommunerna betalar en avgift för placeringen hos oss. Avgiften varierar beroende på typ av plats.