Utsatta ungdomar behöver stöd under lång tid

26 juni 2012

Det är en svår uppgift att rehabilitera ungdomar med tunga sociala problem genom att placera dem i låst institutionsvård. Det visar en utvärdering av MVG-projektet.

MVG-projektet (Motverka våld och gäng) beslutades av regeringen och pågick 2006- 2008. Uppdraget var att öka samarbetet kring unga som vårdats med tvång hos Statens institutionsstyrelse, SiS. Målet var ökad delaktighet, hållbara vårdkedjor och bestående positiva effekter.

De 15 kommuner som ingick fick kraftigt sänkta dygnsavgifter. 24 särskilda samordnare anställdes för att förstärka samverkan mellan ungdomen, föräldrarna, institutionen och socialtjänsten.

Antalet placerade ungdomar ökade

En tydlig effekt av subventionen var att antalet placerade ungdomar från de 15 kommunerna ökade med cirka 40 procent. De ungdomar som stod för ökningen hade lika allvarliga problem som de som normalt placeras från just dessa kommuner. Behoven av kvalificerad institutionsvård omfattade alltså fler individer. Däremot sjönk antalet vårddygn.

Som ett led i att öka delaktigheten gjorde ungdomarna, familjerna, institutionerna och socialtjänsten långsiktiga överenskommelser. Där kombinerades institutionstiden med fortsatta insatser efter utskrivning från SiS.

Klarat sig bra första halvåret

Ett halvår efter utskrivning fanns det fortfarande aktiva överenskommelser för nio av tio ungdomar visade en första uppföljning som gjordes 2009. Många av ungdomarna hade klarat sig bra. Hälften hade lämnat destruktiva gäng, sju av tio var fria från alkohol och droger och lika många hade slutat att begå brott.

I forskningsrapporten "Utvärdering av en förstärkt vårdkedja för ungdomar som vårdats vid SiS-institution" har författarna följt upp MVG-ungdomarna när det gått ytterligare en tid.

Väl kända svårigheter

Resultatet visar, enligt forskarna, inte på någon bestående skillnad mellan MVG-ungdomarna och unga som inte ingått i något projekt. Två år efter utskrivning hade omkring 60 procent i båda grupperna blivit lagförda för nya brott.

– Det är ingen tvekan om att ungdomar som lämnar samhällsvård befinner sig i en svår situation. Det är också väl känt att risken är stor att de eventuella förbättringar som uppnåtts under vårdtiden inte kan upprätthållas efter vårdperiodens slut, säger Marie Sallnäs, professor i socialt arbete vid Stockholms universitet.

Fortsatt stöd viktigt

I MVG-projektet fanns de särskilda samordnarna kvar sex månader efter utskrivning. För att positiva resultat ska stå sig krävs ofta professionellt stöd över lång tid. Redan efter sex månader hade var tredje ungdom fått en ny socialsekreterare.

– Det fortsatta stödet till ungdomarna är viktigt. säger Marie Sallnäs.

– Man måste ha klart för sig att det här handlar om en fortsatt starkt problemtyngd grupp i fråga om psykiska problem och brottslighet.

Författare till rapporten "Utvärdering av en förstärkt vårdkedja för ungdomar som vårdats vid SiS-institution" är Tommy Lundström och Marie Sallnäs, professorer i socialt arbete och Maria Andersson Vogel, socionom och doktorand i socialt arbete. Alla tre är verksamma vid Stockholms universitet. Rapporten är en del av den utvärdering som ingick i projektet.

FAKTA

 

Läs alla nyheter