Sluten ungdomsvård

Ungdomar som begår allvarliga brott när de är i åldern 15-17 år döms oftast till sluten ungdomsvård i stället för fängelse. Det är ett tidsbestämt straff som avtjänas på speciella avdelningar på SiS särskilda ungdomshem. 

Vistelsen på ungdomshemmet ska användas till vård och behandling. Det är brottet och inte behandlingsbehovet som avgör straffets – och därmed vårdtidens – längd, som kan variera mellan 14 dagar och fyra år.
Kommunernas socialtjänst har det övergripande ansvaret för de ungdomar som döms till sluten ungdomsvård. SiS bestämmer i samråd med socialtjänsten var den dömde ska placeras och hur verkställigheten ska planeras och genomföras.

Placeras på låst avdelning

Vården inleds på en låst avdelning. Där kartlägger psykolog, pedagog och behandlare behoven av vård och behandling och tar fram en individuell behandlingsplan. Denna omfattar både tiden på ungdomshemmet och utslussningen från institutionen. Under utredningen planeras fortsatta insatser för att motverka den dömdes kriminalitet. Man gör också en risk- och behovsbedömning.

Forskning har visat att de ungdomar som döms till sluten ungdomsvård har likartade problem som de ungdomar som vårdas enligt LVU. Det innebär att oavsett om ungdomarna vårdas enligt LVU eller är dömda till sluten ungdomsvård behöver de sannolikt behandlingsinsatser för missbruk, kriminalitet, relations- och skolproblem.

Insatserna anpassas till ungdomarnas risknivå, behov och inlärningsstil. Ett vanligt program på SiS institutioner är ART, Aggression Replacement Training, som i flera utvärderingar kunnat redovisa goda resultat när det gäller återfall. ART är ett strukturerat program där programledaren använder sig av en manual. Det används även i öppenvård.

Individuellt anpassad vård och behandling

Det är resultatet av utredningen som görs i inledningsskedet som avgör vilken behandling den unge ska få. Vården och behandlingen är individuellt anpassad.

De ungdomar som döms till sluten ungdomsvård deltar i ungdomshemmens ordinarie behandlingsverksamhet och går i SiS skola. Vid utformningen av vården och undervisningen tas stor hänsyn till säkerheten. Vilka brott ungdomarna har gjort sig skyldiga till och hur rymningsbenägna de är spelar roll för hur behandlingen ser ut.

Framsteg i behandlingen leder till placering i öppnare former

Målet med tiden hos SiS är att underlätta steget tillbaka ut i samhället efter avtjänat straff. Placeringen ska övergå till mer öppna former när den dömde gör framsteg i behandlingen. Därför finns olika typer av avdelningar med varierande slutenhet och en säkerhetsnivå anpassad till var i behandlingsprocessen den dömde befinner sig.

Utslussningen av den unge kan ske under verkställighetstiden och bör planeras i nära samarbete med socialtjänsten. Ungdomarna får under utslussningsperioden inte bo i egen lägenhet eller i föräldrahemmet eftersom det kan urholka påföljdens innehåll.

Även eventuell eftervård bör planeras i samarbete med socialtjänsten. Många av de ungdomar som dömts för allvarliga brott behöver stöd under lång tid efter att de avtjänat sitt straff. Eftervården är central för att minska återfall i brott.

Placering i väntan på rättegång

När ungdomar placeras på SiS särskilda ungdomshem i väntan på rättegång är de inte föremål för de restriktioner, det vill säga inskränkningar i kontakter med omvärlden, som åklagare kan besluta om när en misstänkt placeras i häkte.

Den som döms till sluten ungdomsvård får tillgodoräkna sig den tid han eller hon varit i häkte men inte den tid man varit omhändertagen med stöd av LVU innan dom fallit. Personen blir inte heller villkorligt frigiven när två tredjedelar av straffet har avtjänats.

Den som nöjdförklarar sig med domen börjar avtjäna sitt straff omedelbart, även om åklagaren väljer att överklaga domen.

Dömda nöjda med tiden på institution

Ungdomarna som avtjänat sitt straff intervjuas vid utskrivningen på institutionen. Majoriteten uppger att de är mycket nöjda med sin tid på institutionen.

9 av 10 säger att de varit med i planeringen av sin behandling, att de haft en behandlingsplan och att personalen tagit sig tid för samtal och förstått vad de behövt hjälp med.

Knappt 8 av 10 säger att de kunde framföra sina synpunkter när utskrivningen planerades.

Flickor som döms till sluten ungdomsvård

Varje år döms omkring hundra ungdomar till sluten ungdomsvård. De flesta är pojkar, men varje år döms också några flickor.

2007 togs fem flickor in för att avtjäna sitt straff hos SiS, 2008 tre flickor och 2009 1 flicka.

Den genomsnittliga strafftiden var 2009 åtta månader.

Medelåldern 2007 var 17,8 år och 2009 17,7 år.

Pojkar som döms till sluten ungdomsvård

2007 togs 76 pojkar in för att avtjäna sitt straff hos SiS, 2008 73 pojkar och 2009 84 pojkar.

Den genomsnittliga strafftiden var 2009 9,1 månader.

Medelåldern 2007 var 17,6 år och 2009 17,6 år.

Kostnad för sluten ungdomsvård

En plats för sluten ungdomsvård kostar 6 000 kronor per dygn och finansieras helt av statsbidrag.