Sluten ungdomsvård - LSU

Ungdomar som begår allvarliga brott när de är i åldern 15-17 år blir oftast dömda till sluten ungdomsvård i stället för fängelse. Det är ett tidsbestämt straff som ungdomarna avtjänar på speciella avdelningar på SiS särskilda ungdomshem. 

När ungdomarna är på ungdomshemmet ska de få vård och behandling. Det är brottet och inte behandlingsbehovet som avgör straffets – och därmed vårdtidens – längd, som kan variera mellan 14 dagar och fyra år.
Kommunernas socialtjänst har det övergripande ansvaret för ungdomarna. SiS bestämmer efter samråd med socialtjänsten till vilket ungdomshem den dömde ska komma och hur man ska planera och genomföra verkställigheten.

Individuell verkställighetsplan

Den unge kommer först till en sluten avdelning. Där kartlägger psykolog, pedagog och behandlare behoven av vård och behandling och tar fram en individuell verkställighetsplan. Denna omfattar både tiden på ungdomshemmet och utslussningen från institutionen. Under utredningen planerar institutionen fortsatta insatser för att motverka den dömdes kriminalitet. Man gör också en risk- och behovsbedömning.

Forskning har visat att de ungdomar som blivit dömda till sluten ungdomsvård har likartade problem som de ungdomar som får vård enligt LVU. Det innebär att ungdomarna sannolikt behöver behandlingsinsatser för missbruk, kriminalitet, relations- och skolproblem.

Institutionerna anpassar insatserna till ungdomarnas risknivå, behov och inlärningsstil. Ett vanligt program på våra institutioner är ART, Aggression Replacement Training, som i flera utvärderingar kunnat redovisa goda resultat när det gäller återfall. ART är ett strukturerat program där programledaren använder sig av en manual.

Individuellt anpassad vård och behandling

Resultatet av utredningen avgör vilken behandling den unge ska få. Vården och behandlingen är individuellt anpassad.

Ungdomar som blivit dömda till sluten ungdomsvård deltar i ungdomshemmens ordinarie behandlingsverksamhet och går i SiS skola. Vid utformningen av vården och undervisningen tar vi stor hänsyn till säkerheten. Vilka brott ungdomarna har gjort sig skyldiga till och hur rymningsbenägna de är spelar roll för hur behandlingen ser ut.

Framsteg i behandlingen leder till placering i öppnare former

Målet med tiden hos SiS är att underlätta steget tillbaka ut i samhället efter avtjänat straff. Placeringen ska övergå till mer öppna former när den dömde gör framsteg i behandlingen. Därför finns olika typer av avdelningar med varierande slutenhet och en säkerhetsnivå anpassad till var i behandlingsprocessen den dömde befinner sig.

Permissioner

Den dömde kan också få tillåtelse att vistas utanför SiS-institutionen, så kallad permission. Det kan handla om vistelser delar av dygnet för att delta i behandling eller utbildning, men också om längre sammanhängande vistelser för att till exempel besöka det egna hemmet. Permissionen kan ske tillsammans med eller utan personal.

Utslussning

I slutet av strafftiden har SiS möjlighet att placera den dömde utanför det särskilda ungdomshemmet, så kallad utslussning. Då ska den unge förberedas för ett liv i frihet genom konkreta åtgärder som utbildning, praktik, bostad och fritidsaktiviteter. Den unge kan under utslussningstiden bo på öppen avdelning, någon form av utslussningsboende, HVB-hem, familjehem eller liknande. Utslussningen planeras efter samråd med socialtjänsten i den dömdes hemkommun.

Sedan den 1 augusti har SiS möjlighet att använda elektronisk övervakning av den dömde under permissioner och utslussning. Hösten 2011 pågår ett projekt inom SiS där man prövar förutsättningarna för att använda elektronisk övervakning.

Eftervård

Institutionen kan också planera eventuell eftervård  i samarbete med socialtjänsten. Många av de ungdomar som blivit dömda för allvarliga brott behöver stöd under lång tid efter att de avtjänat sitt straff. Eftervården är central för att minska återfall i brott.

Placering i väntan på rättegång

De ungdomar som blivit placerade på SiS särskilda ungdomshem i väntan på rättegång är inte föremål för de restriktioner, det vill säga inskränkningar i kontakter med omvärlden, som åklagare kan besluta om när en misstänkt blir placerad i häkte.

Den som blivit dömd till sluten ungdomsvård får tillgodoräkna sig den tid han eller hon varit i häkte men inte den tid man varit omhändertagen med stöd av LVU innan dom fallit. Personen blir inte heller villkorligt frigiven när hon eller han har avtjänat två tredjedelar av straffet.

Den som nöjdförklarar sig med domen börjar avtjäna sitt straff omedelbart, även om åklagaren väljer att överklaga domen.

Dömda nöjda med tiden på institution

Ungdomarna som avtjänat sitt straff blir intervjuade av personal på institutionen vid utskrivningen. Majoriteten uppger att de är mycket nöjda med sin tid på institutionen.

9 av 10 säger att de varit med i planeringen av sin behandling, att de haft en behandlingsplan och att personalen tagit sig tid för samtal och förstått vad de behövt hjälp med.

Knappt 8 av 10 säger att de kunde framföra sina synpunkter när man planerade utskrivningen.

Färre flickor än pojkar döms till sluten ungdomsvård

Varje år blir omkring hundra ungdomar dömda till sluten ungdomsvård. De flesta är pojkar, men varje år döms också några flickor.

År 2010 togs 79 ungdomar in för att avtjäna sluten ungdomsvård. Av dessa var tre flickor.

Medelålder vid intagningen var 17, 6 år och den genomsnittliga strafftiden var cirka tio månader.

Kostnad för sluten ungdomsvård

En plats för sluten ungdomsvård kostar drygt 7 000 kronor per dygn. Staten betalar hela kostnaden.

Sluten ungdomsvård inte ungdomsfängelse

Sluten ungdomsvård är inte det samma som ungdomsfängelse. I Sverige finns inga särskilda ungdomsfängelser. Däremot har Kriminalvården särskilda ungdomsavdelningar för unga på anstalterna Luleå, Täby, Kristianstad, Hällby och Borås. Dessutom finns så kallade riktmärkesplatser på vanliga avdelningar på andra anstalter.